Här syns den längsta stranden som ingår i hästrundan. Vi ska passera Kärsbyån som har sitt utlopp vid skogsdungen längst bort i bild. Där får vi gå till höger och upp på en väg för att sedan komma ner till stranden allra längst bort som syns som ett smalt ljust streck långt därborta. Idag mötte vi en häst med ryttare i skogen när vi gick tillbaka. Vi går ett stycke i skogen på hemvägen för att avsluta där kortet är taget. Då har vi 20 minuter kvar till bilen och till den går vi via en bit av Varamostranden. Promenaden tar mellan 2,5 och 3 timmar så jag har bestämt att ta med en smörgås i fickan för mitt blodsocker är på 0 när vi når bilen och ska hem.
Inte en kotte på hela den långa stranden utom vi så då går vi väl då!
Vad här vi här då? Det får bli en gåta för mig eftersom jag inte har samma fenomenala luktsinne som de övriga i flocken.
Harry försvinner i ett som synes vara ett rökmoln. Han har bråttom att komma över den smala lilla bron över Kärsbyån för där brukar vi stanna och leka ibland. Kast med stor pinne är roligast.
Violet passerar över spången
Sist passerar Greta och jag över den smala lilla bron. Harry och Violet är redan i säkerhet.
Här är spången vi just kommit över. Uppe i ån kan man se strömstaren vintertid och laxöring på hösten.
Nu ska vi vidare för att komma till stranden längst bort bakom dungen därframme
Violet vill bli fotograferad vid Kärsbyån
Greta tar sig en funderare vid Kärsbyåns utlopp i Vättern
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar