Sex timmar senare…

…Märta-Mai och jag lämnade hemmet klockan 08.00 på lördagmorgonen och kom hem sex timmar senare klockan 14.00. Däremellan  reste vi till Strångsjö för hennes första provlopp på LC (Lure Coursing). Märta-Mai fick stå och titta på några lopp men hon hajjade strax vad det var fråga om – JAGA TRASA!!!!! Provloppet gick så bra så tränarna tyckte att hon skulle köra licenslopp idag också. Sagt och gjort –Märta-Mais halvsyster Hot Isle Jaffarin, Jaffa ställde upp som stödhund. På med täcke på Märta-Mai och banan lades om för andra träningsomgången – och så Talyhoo. Sååå bra MM sprang, helt perfekt skulle jag säga, domaren var nöjd, uppfödarna var nöjda och matte var överlycklig. Märta-Mai har klarat sitt första licenslopp i LC! Nästa träning hoppas jag ska ske snart och då blir det antagligen licenslopp som gäller för hon har två kvar innan hon får sin licens. 

Inte så många whippet kom till denna träning men flera Galgos, Faraohundar, Borzoier, Greyhounds och Salukis.

"Matte mera LC, snälla!" "Ja lilla raring jag lovar!"

Denna väna vackra dam gillar att springa på våta fält, genom stora vattenpölar i svackorna och bitvis lerigt underlag –det kan man inte tro men det är hennes passion kan jag lova.

Ett äventyr till inträffade på dessa sex timmar. När vi åkte genom skogen på hemväg gick en man med svampkorg ut på vägen och stoppade oss i bilen. Jag stannade och öppnade dörren och en förtvivlad, genomsvettig och då menar jag svettig man sa helt enkelt. "Jag har gått vilse vet du vart jag är"? Vi kunde inte reda ut var han hade sin bil, sin fru och lilla barn som väntade på honom i bilen någonstans på en väg, ja var det var frågan, vilken väg? Han skulle till Katrineholm. Han kunde inte ringa frun från min mobil för han kunde inte numret. Mannen hade irrat i timmar i skogen. Vi bestämde att han skulle åka med mig till Strångsjö för att se om han kunde känna igen sig annars var jag beredd att åka tillbaka och leta efter hans lilla familj. Vid första korsningen i Strångsjö så kände han igen sig och visste vart vi skulle åka och det var mot Vingåker. Strax såg han sin bil! I bilen satt en liten flicka och grät och utanför gick en kvinna och vred sina händer. Mannen grät och tårarna blandade sig med svetten som rann i ansiktet. "Om du visste vad rädd jag har varit", sa frun "Oh, vad jag skäms", sa mannen. "Vill du ha svamp"? frågade han mig och räckte fram hela korgen med kantareller. "Nej tack, sa jag, dom har du förtjänat själv". Slutet gott allting gott!