Utsikten på väg upp där man ser norra spetsen på Visingsö.
Vi gick den urgamla vägen där dom som byggde "Sommarstugan" Brahe-hus fraktade allt material till bygget. Vilket oerhört imponerande företag! Jag var glad åt att det bitvis fanns räcke att hålla sig i för att frakta själva tanten uppåt.
Kolla vilken "barre" Per Brahe byggde till sina gäster!
Kajor och duvor huserar numera fritt i ruinerna.
Ruinen repareras här och där och återigen påminns jag om hur annorlunda det måste ha varit att bygga på den tiden mot i våra dagar.
Harry var med på klättringen och han sprang smidigt uppför den branta smala stigen med alla dess vindlingar.
Märta-Mai var också med och hon anstränger sig inte särskilt för att få öronen rätt såsom är önskvärt på en Welsh Corgi Cardigan som Harry.
Vajsan-Svajsan var också så klart med. Hon vill inte lämnas utanför en millisekund för då gnäll-skriks det så det skär i hjärtat på den mest hårdhjärtade person. Lilla gullet!
Vem är det här då? Jo, lilla söta Geti-Geti Greta som klättrar som en stenget pigg på alla äventyr.
Märta-Mai spanar på en tysk hund som turistar kring Brahe-hus.
Innan vi började vår klättring köpte vi äpplen att äta på vägen. Greta som är frukt-, och bärälskare lät sig väl smaka.
Kvällen tillbringade vi i Borghamn på Gyllenhammars Värdshus där vi åt en helt fantastisk middag och spisade jazz därtill.
En bild på Brahehus från ett annat år och tidigt på morgonen. Bilden är taget ungefär från parkeringen där vi började vår uppstigning. Vandringen upp till ruinen härifrån tog oss en halvtimme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar