Gnällkäring – nej inte jag i alla fall eller…?

…är det inte mera blåsigt än vanligt? Blåsten och mörkret påverkar hundarnas och min vardag tycker jag. På ett sätt längtar jag efter snö för då kommer ljuset men på ett annat sätt vill jag absolut inte att det ska komma snö ännu på ett tag. Skönt att det inte är jag som bestämmer för då kan jag ju inte få gnälla över vädret –gnäll, gnäll och gnäll.

Ibland kan man faktiskt ha det riktigt mysigt fast stormen ruskar om och tjuter kring knuten och Vätterns vågor är i uppror och när…

…solen bryter igenom molnen och livar upp sinnet och påminner om värme och ljus…

…medan man dricker kaffe med grannen på landet och hundarna myser i soffan vid ljudet av den sprakande brasan. Vättern i rasande halvstorm precis utanför fönstret hörs nästan inte alls genom det väl-isolerade glasfönstret i stugan. En makalös utsikt, gott fika och trevligt sällskap vem kan väl gnälla mera då?

I uterummet på Bruksis är det redan julstämmning eftersom jag snart reser till Yorkan (NY) och blir borta över julen. Gnälltanten börjar nu känna förväntan inför julen med HM (Harrys Matte) i "park sluttningen" i "Brokkan" (Brooklyn). En förväntanskärring är jag tralala!