Ett stycke historia går i graven. Bäst att muntra upp sig med bilder från dagens hopp och lek i trädgården.
Ohhhhh så kallt det är idag!!!! Men skit i det!!!!
Tjohooo!!!!
fredag 3 februari 2012
Stolthet och förfall
Det stolta huset nära oss viker sig nu för nya tiders intåg. Om jag inte minns fel så har huset flyttats en gång och haft sin storhetstid med en gammaldags trädgård med odlingar, blommor, äppelträd och prydnadsbuskar. När vi flyttade till Motala stod huset öde. Efter ett par år blev det befolkat och efter några år avfolkat igen. Det började med att invånarna försvann plötsligt men bilarna stod kvar och den vanvårdade trädgården. Några år gick innan bilarna bogserades bort. Något år till gick och trädgården som vuxit upp som en Törnrosahäck som dolde huset mejades ner på ett par dagar. Allt ris låg kvar ytterligare år innan någon kom och körde bort det. Det gick ett år till eller så innan grävskoporna anlände i veckan och nu ska ni få se på aktion:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja hujeda mig så kallt det är! Inget väder alls för en whippet har Scilla i förtroende viskat till mig. Vi har skippat allt vad långpromenader heter just nu, soffan är en naturlig samlingspunkt. Harry ser ju ut som om kylan inte bekommer honom alls! Och lite sorgligt tycker jag nog att det är när hus rivs, de har en själ! Kram Nina
SvaraRaderaInga långisar med whippet blir det så är det bara. Ja, huset som rivs har en historia och det har haft en utstrålning trots det sorgliga tillståndet och vanvården det utsatts för. Det ser ut som det har byggts av tegel som en gång tillverkades i tegelfabriken i närheten. Jag vet en person som vet mera om huset så jag ska fråga ut henne. Jag tycker att det är lite vemodigt med pågående rivning. Vi ses vid varmare väder! Kram Olga
RaderaJisses, först trodde jag det var ERT hus som revs, men sen läste jag lite mer noggrant...... Tokigt kan det bli ibland!
SvaraRaderaDina fyrbenta gudbarn hälsar från valplådan att debuten på intag av föda i fast form idag gick alldeles strålande galant. Bordsskicket tar vi hand om lite senare;-).
Kram kram Marie och Whippetligan
Kära nån Marie! Vi bor kvar och huset står kvar men i kvarteret längre bort men vid ett hastigt ögonkast på rivningshuset så finns viss likhet med vårt vad gäller färg kring fönster och själva gula putsen. Fantastiskt söta bilder på valparnas första "riktiga" måltid. Kommer snart och snufsar på dom igen! Kram Olga
Radera