måndag 21 maj 2012

Adjö älskade Greta…

…som i lördags försämrades och läget blev akut. Natten till söndagen låg jag på en madrass på golvet och Greta låg under täcket som hon alltid gjort. Greta hade livsvilja, god aptit och vilja att gå men det sista gick inte. Hon ramlade liggande på mage när hon skulle kissa och beslutet var rätt – att säga adjö till den vackraste, snällaste mest älskade lilla vovve Greta. Greta som har rört vid så mångas hjärta med sin otroligt fina personlighet. Igår klockan 11.55 var hon borta och mina tårar vill inte sluta rinna. Allt precis allt påminner om hur tomt det är. Mitt hjärta vill brista när jag ser Märta-Mai ligga ensam i "lillkorgen" där hon och Greta alltid låg och trängdes med varandra. Dom kunde inte vara nog nära. Veterinären påminde mig hela tiden att vi fattat rätt beslut för hon såg oss komma och mötte oss på vägen in och gjorde allt så fint för oss. Pia trodde att Gretas Cuschings berodde på en tumör på hypofysen i hjärnan. Ibland kan tumören vara allvarlig och börja växa och då kan det ge symtom som vinglighet och svaghet såsom Greta blev på slutet. Vi sörjer och saknar henne så oändligt mycket. Det finns så mycket minnen och dom kommer vi att bära med oss alltid.



Korten från Gretas barndom är mitt första möte med Greta för 12 år sedan. Dom är tagna hemma hos hennes uppfödare Sonia Mellin som då bodde i Vadstena. Sonia blev så ledsen när hon hörde vad som hänt. Vi har haft kontakt hela tiden och kommer att fortsätta ha kontakt med varandra. Tack kära Sonia för att vi fick Greta till vår lilla hund!



Sista bilden på Greta när hon ramlat ihop på hallmattan och inte kan resa sig själv. Husse tog adjö av henne hemma och jag klev i mina skor för att göra en resa som är en mardröm för alla som har ett älskat djur.



Söta Greta på Omberg i höstas och inte så nämnvärt märkt av sin sjukdom.



Greta älskade att gå i skogen och kunde gå hur långt som helst. Hon föreslog alltid de längsta vägarna för hon kände på sig om man ville korta av promenaden och vända mot bilen. Då satte hon av åt ett annat håll och visade på att det går att vara ute ett tag till. Hon fick inte nog helt enkelt.



Fyrklövern har blivit en treklöver och det är så tomt, så tomt……………………………………………

12 kommentarer:

  1. Olga min vän, förstod av det du sa i lördags att det bara var en tidsfråga... känner med dig och förstår dina tårar... kram Annika

    SvaraRadera
  2. Finaste lilla Greta.....Jag har tänt ett ljus.Stina har mist en fin kompis, vi kommer att sakna dej så mycket,vi har ju nästan träffats varje dag,och Stina har nog sett dej lite som en storasyster.Sov gott fina kloka lilla Greta,
    önskar Ingrid o Stina som aldrig glömmer dej.

    SvaraRadera
  3. Jag gråter med dig vännen över bästaste finaste vännen Greta. Jag vet vad hon betytt för dig och familjen och jag vet vad du berättat för mig om att Greta varit en länk till Olle innan han somnade in.
    Styrkekramar i massor och jag tänker på dig min vän - bortom allt tvivel finns jag där....
    Sov gott lilla Greta som har haft det allra finaste av fina hem en liten Whippet-tjej kan tänkas ha.
    Kram för vad det är värt i denna tunga stund till både dig och husse.
    Marie

    SvaraRadera
  4. Många varma kramar till er i denna svåra stund. Vi vet hur svårt det är att mista en älskad hund och känner med er.

    Marie-Louise och Sören

    SvaraRadera
  5. Åh så sorgligt, lilla Greta då! Vet hur hårt och jobbigt det är. Farväl söta Greta! Och kram till er. ♥

    SvaraRadera
  6. Å så sorgligt att läsa detta! Mina varmaste tankar till er som mist en så kär familjemedlem! Sov gott lilla Greta!

    SvaraRadera
  7. Tack alla snälla för fina inkännande kommentarer! Så sorgligt att mista en hund – hon var speciell!

    SvaraRadera
  8. Sofie Berglund24 maj 2012 kl. 08:41

    Åh Olga!!!! Hur ska man kunna hålla tillbaka tårarna efter att ha läst detta? Sorgligt men otroligt vackert skrivet! Hoppas dagarna rullar på hos trots detta tråkiga, Greta hade garanterat ett fantastiskt liv hos er! Tänker på er! Kram Sofie och Felicia, och såklart en riktigt blöt hundpuss från lilla Vilja!

    SvaraRadera
  9. Kära Sofie, Felicia och lilla fina Vilja! Greta var en sådan fantastisk hund. Tillsammans med henne blev man en bättre människa. Det finns så mycket att berätta om henne och dagarna läggs till varandra och nya minnen dyker upp. Saknaden gör ont men visst vardagen med allehanda innehåll hjälper till att få kraft för nya rutiner, t ex matsituationen för hundarna. De har sina vanliga platser men en skål står tom. Efterrättskexen styrde Greta med så de andra har inte behövt ta initiativ till det. Hon såg till att jag aldrig fick glömma kexen. Nu kan jag låta bli om jag vill för ingen av de andra ber om kex. Jag förundras över vilket tomrum det blir efter en så liten whippet. Kram Olga

    SvaraRadera
  10. Katarina Nilsson26 maj 2012 kl. 09:04

    Olga jag blev riktig ledsen när jag ser att Greta inte är med oss längre. Tänker tillbaka för 11 år sen när vi möttes du och jag med våra första whippetvalpar Zeke och Greta. Hur många roliga tävlingar vi gjort tillsammans med våra hundar. Hur vi ofta skrattade om att vi ofta kom sist i alla tävlingar. Men våra hundar älskade att springa efter sin egen förmåga. Kram Katarina

    SvaraRadera
  11. Sötaste lilla Greta. Känner och sörjer med er som saknar er vän och bävar för dagen då Justus inte kommer att orka längre. De små liven med sina stora hjärtan betyder så mycket!

    Många hälsningar
    F's kompis Anna och whippeten Justus

    SvaraRadera
  12. Så ledsamt och tomt det är att sötaste Greta inte finns med oss längre. Så mycket roligt vi haft tillsammans med henne. Zeke och Hero och Greta turades om att få priset för långsammaste hund men vad gör det när dom hade så kul! Man får vänner genom sina hundar och tänk att vi faktiskt träffat fina Justus. Det gäller att ta vara på tiden man har med sina hundar för man får tusenfallt tillbaka. Hälsningar Tanten med tre hundar varav en delar födelsedag med Violet. Hurra för dom!

    SvaraRadera