Vägens riddare

Har ni varit med om att bli jagad av en långtradare? Dom ligger typ en halv meter bakom när du kör den tillåtna hastigheten + lite till! Det går inte att köra in på en parkeringslucka för du kan inte bromsa in i detta läge med ett höghus på ca sju hjulpar som sniffar dig i baken. Plötsligt kommer min chans och kvickt kör jag in på en parkering för att pusta ut…

…för en sådan här bjässe vill man inte ha in till hundarna bak i bilen precis!

Jag stannade på parkeringen medan jag talade i telefon med vännen Marie. Kameran åkte fram för att föreviga en flock ungtjurar på bete men…

…råkade vända kameran mot vindrutan och avslöja en långtradarkille som hoppat ut och lättar på blåsan vid bilens framhjul. Han körde in ställde sig framför min bil och…ja vad ska man säga?

När jag åkte hem uppenbarade sig betydligt vackrare vyer med ljusfenomen på kvällshimlen.

Jag står återigen utmed vägkanten och långtradarna brummar förbi som på ett pärlband. Sverige är fantastiskt och vi är alla beroende av att godset kommer fram i tid men dessa kolosser på vägarna som alltid har bråttom utgör en risk för alla andra trafikanter. Jag är för utbyggnad av järnvägar och alternativ transport av en massa andra skäl än det att jag känner obehag när långtradarna kommer för nära. Om någon undrar över hundbristen i bloggen denna afton så kan jag meddela att dom mår bra och verkar nöjda med dagens äventyr på landet.