Dagens drama, kortversionen, var att Märta-Mai stack iväg som en pil och jag tog in de andra hundarna och gick ut för att ropa hem MM. Ingen Märta-Pärta syntes än mindre kom hon på inkallning. Plötsligt ser jag de andra hundarna på balkongen och de är intresserade av något som händer på grannens tomt. Som en blixt far ett djur i Vajjans färg över gräsmattan med en MM efter sig. Jag går ut med koppel och beger mig åt det håll jag såg jakten gå. Plötsligt kommer en skärrad tjej ut från skogstomten längre bort och hon förstår att jag letar efter en hund. Hunden är där nere säger hon och pekar in på tomten där hon satt i godan ro och läste. Hon berättar att det plötsligt for en räv förbi henne. Den såg inte bra ut sa hon för jag trodde först det var en nakenhund. Efter räven kom min hund och hon stannade upp vid ett uthus. Jag törs inte vara kvar säger hon till sist och sätter sig i sin bil och far iväg tydligt upprörd efter det som hänt. Jag stegar in på tomten och ropar och visslar och så hör jag Märta-Mai skälla till ett "gnällskäll" Ljudet kommer från ett uthus och jag blir rädd att hon fastnat under huset för hon kommer inte fram. Plötsligt prasslar det bakom huset och fram kommer mitt älskade lilla jaktmonster och hon flåsar av utmattning. Hon är oskadd sånär som på skrapmärken på halsen. Antagligen tog räven sin tillflykt under huset och MM kunde inte komma åt den. Skrapmärket kan vara av att hon försökt komma under huset eller så har hon fastnat med huvudet och haft svårt att komma loss. Vad vet jag? Nåväl vi gick hem och hon fick bälga i sig vatten innan hon fick duscha och shamponera sig ordentligt. Om det var en skabbräv vet jag inte men jag ska höra mig för bland grannarna och bonden som bor här om någon vet något om vad det är för räv. Att det finns räv runt husen vet vi redan för vi har hört den eller de ropa på kvällarna. Ja ja tur att det inte är drama hela tiden utan vi har tid att njuta av varandra och den ljuvliga naturen. Vi går långrunda på kvällarna dessa varma dagar och i kväll var inget undantag.
Många vandrare går fel och kommer fram till vårt hus när dom missar orange markering. Husse har gjort en tydlig pil som kanske hjälper vilsegångna pilgrimer.
Harry väntar på oss.
Harry går före och kollar om det är fritt fram.
Öron som markerar för mig att det är närvaro av något vilt.
Det är tydligt att något jaktbart finns nära stigen.
Vi passerar en ödetomt på vår färd genom…
…det vackra landskapet där vallmon börjar slå ut.
Vi blir utsatta för nyfikna blickar.
Ingen av hundarna upptäckte haren som satt mitt på vägen och spanade rakt på mig innan den kvickade sig iväg. Jag pustade ut för där undvek jag ett mindre drama.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar