Inte visste jag vad som skulle följa när jag släppte Märta-Mai i morse! Hon höll fast något med sina tassar när jag kom fram till henne…
Klart jag undrade lite när Märta-Mai lade örat mot marken och lyssnade intensivt…
… och började krafsa försiktigt…
… hon fick fram något under snön…
… något låg för hennes fötter men som hon struntade i…
… hon hade dödat en liten näbbmus som bara fick ligga så där. En hastig död för den lilla söta varelsen och så onödig, liggande onyttig och oätbar. Märta-Mai måste ha haft ett kort nöje när hon knep den fort som attan innan matte hann blinka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar