Hon är kvar.

Stina alltså! Tror att hon saknar sin matte så jag går inte gärna med hundarna åt det håll Stina bor i vanliga fall. Hon kan ju få för sig att vilja gå hem.

Stina återerövrar sin lilla korg allt som oftast men är generös mot Märta-Mai som får låna den då och då.

I början ville inte Stina gå på promenad så gärna för hon väntade nog på matte ganska mycket. Nu går det bättre och vi har kommit in i en trall med långa rundor varje dag, t ex golfbanerejset (bilden är tagen ett annat år och jag har glömt räta upp horisonten). Vi har promenerat i Staffanstorp i Motala och i Rismarken i Vadstena. Rismarken gör verkligen skäl för namnet för det är ris/sly överallt och så är det ett el-ljusspår och andra motionsspår på 1,9, 2 och 5 km. det är säkert 5 km att gå dit hemifrån och så går vi 5 km-spåret och vi är ute 2,5 till 3 timmar då. Det är härligt i blötan och duggregnet och Hundarna får duscha och jag tvätta hundhanddukar på löpande band. Idag mötte jag en frände som har en långhårig hund och hon föredrog snövädret som föregick denna blöta som råder för tillfället. Snälla låt oss få vintern tillbaka!!!!!!!!!!!!!