Livet vid fågelbordet har roat mig hela vintern och det fortsätter trots att jag inte lägger ut lika mycket mat åt fåglarna. I förrgår kom en flock grönsiskor igen. Inte lätt att fånga dom på bild men några satt kvar när kameran åkte fram. HM (Harrys Matte) lärde mig att grönssiskor kan para sig med kanariefåglar och förr i tiden höll man grönsiskor i bur precis som man gör med kanariefåglar idag. I August Strindbergs epos "Fröken Julie" spelar en grönsiska en stor roll.
Fru och herr gönsiska sida vid sida.
Den lilla honan har fått tag på ett fastfruset solrosfrö och hon får kämpa för att få det loss.
Den söta lilla honan igen.
Här kamperar en flock sångsvanar och ett gäng kanadagäss ihop på ett gärde
Precis när jag skulle plocka ner kameran lyfte sångsvanarna och här kommer dom framför vindrutan. En mäktig syn som sätter fantasin i rörelse – vart är dom på väg? Var har dom varit under vintern? Uppenbarligen är dom på resa och har ett mål för resan. Kolla Ombergs siluett i bakgrunden. Vi befinner oss mitt på Östgötaslätten.
Gässen gav sig iväg åt ett annat håll så i luften separerade sig arterna men nattvilan tog dom tillsammans. Tillsammans är man mindre ensam gäller även i fåglarnas värld.
GLAD PÅSK OLGA
SvaraRaderaHej Katarina!
SvaraRaderaGLAD PÅSK ÖNSKAR JAG DIG OCH HELA FAMILJEN!!
Det är väl inte så "bara" med fåglarna:-)))
SvaraRaderaDet är ju helt fantastiskt att följa dom bevingade liven från sommar, höst, vinter och vår!
Dom bevingade har onekligen haft en tuff vinter - åtminstone dom som stannat över på våra breddgrader - så man hoppas och tror att all fågel-matning under denna vinter gett lite extra näring i deras små älskvärda själar!
Kram Marie
Hej Marie!
SvaraRaderaVisst är det fantastiskt att följa fåglarna. Jag håller med de är verkligen älskansvärda och värda att vårda.
Kram till er alla och Trevlig Påsk!
Tantolga