När kvällen kommer blir det lugnt och skönt och då vilar vännerna tätt tillsammans. Vajjan har tagit Märta-Mai till sitt hjärta och det värmer mitt hjärta att se på dom.
onsdag 7 april 2010
Stanna tiden snälla!
Oj vad mycket som händer nu. Märta-Mai ömsar tänder märkte jag nyss och när började det? Jag hänger inte med. Vart tog snödrivorna vägen och när kom alla blommor upp? Plötsligt är strandskatorna och sädesärlan här och sidensvansar som sitter i björken och låter som tusen små klingande silverklockor. Jag lyssnar till koltrastens vårsång medan jag rensar och räfsar i rabatter för att släppa fram alla lökar som vill upp. Hundarna krafsar så gott det går också bland tulpanlökar och liljor så vi får se vad som kommer upp i full blom. Jag slipper problemet som systern min har – rådjur som knipsar allt med fotknölarna. Ett annorlunda liv har börjat med utevistelse och öppen dörr för hundarna att springa ut och in.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vet du vännen?
SvaraRaderaNär jag ser den här bilden på Violet och Märta-Mai som kom mina tårar........
Det räcker med dom orden för i dag, behövs inte tilläggas mer för det känns bagatell-artat.
Den här bilden slår allting med facit i hand!
Kramar i massor
Marie
Hej Olga!
SvaraRaderaVilken fin blogg du har och ett jättegrattis till den nya vackra familjemedlemmen :-)
Finaste, finaste Violet ...dom är så otroligt lika hon och Corre..både till utseende och sätt. Corre var först mycket skeptisk till vår nye familjemedlem Gandalf men när han väl tog honom till sitt hjärta så är det såååå himla tighta ..
Hoppas vi ses på något LC-prov eller någon annan aktivitet i år.
Kram från Åsa och Robert med alla hundarna