Vi närmar oss yttersta spetsen på Råssnäsudden. Ett populärt rekreationsområde i Motala.
Greta lapar vintersol…
Det händer att vi paddlar hit på sommaren och har fikat med oss…
…för udden ser man från vårt vardagsrumsfönster och någonstans där borta mitten av gyttret av hus kan jag identifiera vårt hus.
Intressant träd det här tyckte Märta-Mai och Violet…
…intressant luktfläck!
I nästan tre timmar var vi ute på vandring vid Vättern och lagrade D-vitamin från solen. Undrar om hundar också behöver D-vitamin på samma sätt som människor och om solljuset har samma betydelse för dom när det gäller upptag av D-vitamin?
Vid badet på hemvägen fick Harry och Märta-Mai gå lösa och grillplatsen måste alltid undersökas noga.
Märta-Mai på väg ner på isen…
…och hon tog genvägen över isen och in på båtklubbens område från sjösidan. Vi andra hängde på.
En liten båtklubb är det men mycket livaktig. Vi var medlemmar en gång när vi ägde en Vätternsnipa ett tag. Det var inte vår grej att ha träbåt med motor. Det var för mycket att göra med och för bullrigt. Kanoten behöver ingen skötsel och den är tystgående.
Hemma igen och skuggorna blir långa i eftermiddagssolen.
Det är alltid så trevligt att läsa din blogg! Fina bilder oxå! Jag har också märkt att det är vår på gång, även om det kan bli en del kyla först... Håller tummarna för Greta, hoppas allt går bra!
SvaraRaderaKram Nina och Scilla
Säger som Nina: Det verkar nästan, åtminstone av dina bilder att döma, som om våren kan vara på gång så sakteliga. Men ska man våga tro...?
SvaraRaderaHa det gott i solstrålarna! :-)
Varma hälsningar från Carin!
Ja vad ska man tro om våren? Men den rycker allt närmre om man kollar i almanackan. På söndag är det årsmöte i Norrköping på whippetrace-klubben då vi ska planera årets tävlingar och träningar. Bara det ger ju vårkänsla. Bra att ni håller tummarna för min lilla Greta det uppskattar både hon och jag.
SvaraRaderaSoliga hälsningar Tantolga