På promenaden i Vadstena idag mötte vi vackra Kerstin på 82 vårar. Hon kom spänstigt gående med sina stavar. På långt håll såg hon oss, sträckte ut sina armar och stavar. Jag släppte Greta som glatt sprang Kerstin till mötes. Kerstin ägde en gång Gretas helbror Galant som så tragiskt blev sjuk och efter ett år av kämpande dog han vid 5 års ålder. Kerstin och hennes man Bosse har sedan Galants tid börjat älska whippets. Jag har därför ett utmärkt litet pensionat där Greta kan få bo när jag behöver hundvakt. Greta får sova i Bosses säng och blir bortskämd på alla sätt och vis när hon är hos dom.
Kerstin och Greta de bästa vänner måste skiljas för idag. Vi har kommit fram till kyrkogården där vår bil stod parkerad. Notera det skimrande halsbandet i emalj som Kerstin alltid bär.
1. Vilken vacker skalbagge - gracil precis som en whippet (fast inte särskilt lik annars ;-)).
SvaraRadera2. Roligt att läsa att Vajjan var piggare, hoppas att det har hållt i sig!
3. Violaplatsen - fantastiskt vackert namn! Det ska jag berätta för min Viola! :-)
Vänliga hälsningar från Carin, Perlas matte!
Hej Carin! Den vackra skalbaggen hör till en grupp som kallas långhorningar har jag tagit reda på. Min skalbagge heter Myskbock Aromia moschata.
SvaraRaderaJa men visst Violaplatsen är uppkallad efter en dam som ägde Lillgårn och som styckade av sin mark till sommargäster som i sin tur byggde stugor och blev sommarboende. Damen hette Viola och hon har satt sin prägel på området här, bl a genom att plantera skott från sina gammaldags rosor på alla sommarstugetomter. Vi har en alldeles förtjusande gammal ros på vår tomt som kommer från henne. Jag fick aldrig träffa henne men hon var en alldeles osedvanligt sällskaplig och generös gammal dam. Hälsningar Olga