torsdag 27 oktober 2011

Har du en dominant tik eller…?

Den frågan fick jag för ett tag sedan på Violets kurs. Ja, i vissa situationer svarade jag. Jag läste en intressant artikel i "Härliga Hund", där för övrigt whippet presenterades som månadens ras. I artikeln diskuterades begreppen dominant och dominerande och att det var olika saker enligt författaren. Dominant är något positivt – någon som tar kommando och vill ha koll på läget, en ledare helt enkelt. Dominerande däremot är jobbigt för den som är det vill höras och synas hela tiden och tar utrymme från andra. En dominant hund är säker på sig själv och har stor förmåga att lugna osäkra hundar. En dominerande hund vill fram till annan hund och går på stela ben och öronen framåt. Dom vill helst inte och ska inte behöva hälsa på andra hundar. Om jag har fattat rätt utifrån denna artikel så skulle jag säga att Violet är dominerande. Jag fotograferade en sekvens när vi var på Omberg sist och när jag kom hem och såg bilderna så upptäckte jag hur de andra hundarna reagerade. Jag såg tydligt att Vajjan är dominerande i flocken. Det yttrar sig i att hon vill stoppa de hundar som springer fort, hon ryter om de kommer för nära och hon vill gärna avbryta andra hundars närkamper som på följande bildsekvens. Kolla det tydliga hundspråket!


Harry rör sig stelt framåt och fixerar Märta-Mai med blicken och MM står mitt emot och beter sig på samma sätt…



…de rusar fram mot varandra som på en given signal och de börjar brottas på lek. Vajjan har upptäckt det hela och störtar fram mot "bråkstakarna"…



…leken stannar upp och Harry kastar sig ner på marken och Märta-Mai sätter sig stilla…



…Vajjan har en utmanande blick och korta mungipor och det är en aggressiv signal…



…Harry visar tydligt att han inte vill anta någon utmaning…



…här har jag svårt att tolka Vajjans signal för hon kisar med ögonen vilket är en lugnande signal (kanske menat att lunga ner sig själv) men hennes mungipor är fortfarande korta… de andra är undergivna…



…det blir inget bråk på grund av att Harry och Märta-Mai försöker tala om för Vajjan att de inte vill bråka…



…Vajjan har effektivt hindrat Märta-Mai och Harrys fortsatta närkamp. Det kan vara så att Violet är rädd för att MM och Harry ska slåss så hon vill gå emellan men i så fall tycker jag att hon är onödigt burdus. Jag tycker hundspråket är mycket intressant så jag ska börja läsa om böckerna vi läste under instruktörsutbildningen.

6 kommentarer:

  1. Mycket intressanta betraktelser och "foto-bevis". Här hemma har jag både en "dominant" (Moya) och en "dominerande" (Gullan). Dvs Moya som är dominant är väldigt tydlig i sina signaler till alla hundar (båda här hemma och utomståénde) där hon visar "var skåpet ska stå" och alla hundar lyssnar på henne på ett mycket bra sätt. Gullan däremot är "dominerande" och kan börja med helvilt bus med vilken hund som helst, men det slutar alltid (det kan vara fråga om sekunder eller minuter) med att hon från lek övergår till aggression och att hon ger sig på andra hundar. Trist beteende, som hon fått från sin fars sida (tyvärr togs han av daga för bara en kort tid sedan just pga detta problem). Dessbättre har hon lärt sig mina signaler här i hemmet tillsammans med flocken, och nu är hon helt okej hemmavid, men jag skulle aldrig låta henne möta andra hundar hon inte känner.
    Det är onekligen mycket mycket intressant med dessa beteenden våra älsklingar visar upp. Gullan är ju för övrigt världens mysigaste hund som älskar gos, älskar barn och är Medevi Brunns egen maskot på kontoret där alla är lika välkomna hela tiden in och hälsa på. Men hundarna är ju egentligen lika oss tvåbenta. Det finns "såna av oss" som är "aggressiva" av naturen, "vänliga" av naturen och som jag själv ser det jämförelsevis med en dominerande hund som Gullan "falska" av naturen.
    Kram och tusen tack för dessa bildligt talande foton som visar så mycket om våra fyrbentas beteenden. Jag kan ju dock intyga att Vajjan (liksom Gullan) är världens mysigaste vovve mot alla tvåbenta då jag fick förmånen att vara lite valpvakt emellanåt när hon var liten bebis:-). Och i flocken känner hon sig trygg, och flocken förstår också hennes tydliga signaler - då är det okey!
    Kram Marie

    SvaraRadera
  2. Hundspråk är alltid intressant! Jag tycker själv att det är lättare att använda hundspråk mot hunden än att babbla en massa, hunden förstår sabbare då. Även mina katter fattar när jag "pratar" på detas vis! :)
    Intressanta bilder, Harry är ju bara för söt!!!

    SvaraRadera
  3. Ja djurens språk är intressant och ju mer man lär sig om det desto lättare förstår man djurens beteenden. Det är så intressant att studera hundar i flock för språket är tydligare att urskilja. Violet är så snäll mot barn och andra människor men tål inte att ha andra okända hundar för nära. Den egna flocken går bra och det beror på att de kan läsa henne så pass. Märta-Mai förstod med en gång fast hon bara var 9 veckor när hon flyttade hem till oss. Tantolga

    SvaraRadera
  4. Hej Tant Olga, Kul bilder. Om du vill läsa mer om hundars aggression kan man läsa Konrad Lorenz - nobelpristagaren som grundade etologin. T.ex. "I samspråk med djuren", "Aggression" eller "Människan och hunden".

    /beka

    SvaraRadera
  5. Tack för tipset Beka! "I samspråk med djuren" har jag någonstans i vår boksamling men länge sedan jag läste. Jag ska absolut låna de andra. En annan bok jag fått rekommenderad vill jag nämna för intresserade och det är "Vi som förstår djurens språk – en nyckel till hur djur ser världen" av Temple Grandin. Ha det fint!

    SvaraRadera
  6. Köpte tidningen,du gör bra reklam,fråga om du får provetion.

    SvaraRadera