När katten är borta…

… dansar råttorna på bordet brukar man säga. Vi hade en gång en engelsk cocker-spaniel vid namn Ivar. En gång när det ringde på dörren sprang han som vanligt till dörren och skällde. Vi gick alla och öppnade och trots att vi redan satt maten på bordet. Ungsbakad falukorv med potatismos som doftade härligt och medan vi stannade en stund och pratade med dom som kommit så passade Ivar på – för när vi kom till matbordet stod hunden där och mumsade i sig av falukorven. Efter den enda gången sprang Ivar varje gång det vankades middag till dörren och skällde som besatt. Han försökte lura oss att lämna bordet och i början gick vi på hans lilla manöver. Han var klurig han särskilt en gång då vi bakat vetelängder med socker strött i en lång rand i mitten av brödet. Brödet låg att svalna under bakdukar men när jag gick ut i köket fann jag vetelängderna på golvet och någon hade ätit längs mitten på samtliga vetelängder IIIIIiiivarrrr!!!!!

HHHhharrrry!!!! vad hålls du med???? Husse har lämnat bilen för ett ögonblick och Harry blir ensam med matkassen i framsätet…

Jag har gått ut för att hänga av mig kläderna och lämnat matkassarna på bänken och vad händer? En hungrig hund försöker sig på något á la Ivar. Jag lovar att våra hundar får mat på bestämda tider och behöver inte försörja sig själva.