lördag 19 december 2015

Aldrig i min lilla luva…

… sa både Harry och Märta-Mai när luvorna åkte fram inför årets fotografering.

Så här såg det ut när dom inte kunde bestämma sig för vem som skulle sitta till höger respektive vänster.



Hit med godiset för bättre än så här kan det inte bli tycks dom mena. Ok det är några dagar kvar och slutgiltiga resultatet från vår fotostudio kommer att presenteras senare i en eller annan form. Fortsatt trevlig advent hörrni!

tisdag 15 december 2015

Vad händer före jul?

I adventstider följer jag ungefär samma aktivitetsmönster år från år.

Det återkommande julbordet är passerat…


… och efterrätterna var talrika men jag är mätt redan innan jag hugger in på allt det goda…


… minst ett luciatåg önskar jag uppleva och detta gulliga gäng lussade på lillans dagis.



En julshow av Östgötamusikerna proffsigt band och trevliga julsånger som alla kände igen…



… ljus har blivit stöpta…och i morgon blir det tillverkning av julgodis…




…men något julkort har jag inte åstadkommit ännu… hundarna är måttligt roade att klä ut sig och posera. Året 2012 då vi också hade våran fina Violet såg det ut så här när jag försökt ett bra tag med att få till något snyggt kort men oj så trötta och lessa hundarna var på mej vid det här laget.



Slutresultatet det året. Vi får se om det blir något julkort i år.







måndag 7 december 2015

Mycket bonus att vara mormor.

Lilla barnbarnsflickan är intresserad av dans och på kalaset i förrgår fick hon se en uppvisning av breakdance. Efter det skulle lilla tösen visa vad hon lärt på sin danskurs på Funky Kids men hon kom av sig och började breakdansa hon med.


På dansavslutningen fick barnen träffa Funkybjörnen som fick en kram av H-B. Alla barnen var utklädda till kaniner och min lilla var en svart vädurskanin. Vilken ynnest att få vara med som mormor och på fredag blir det luciatåg på dagis.



Film på lilla kaninen innan dansuppvisningen

söndag 6 december 2015

En sex-åring i huset!

Allra sötaste, finaste, mysigaste, Märta-Mai har fyllt sex år! Visserligen är hon ett busfrö och har flera specialiteter såsom mat-tjuveri och attacker på joggare. Det sista är en smula enerverande då joggare kan dyka upp utan förvarning på stigar och gångvägar. Gulligaste och käraste hund är hon ändå!


Så här ser den vackra ut nu när hon fyllt sex år! Märta-Mai har just motionerat en bordercollie och en mini-Aussie på fältet utanför Vintervikens konferenshotell i Stockholm. Vilken fart, vilket skådespel och Märta-Mai fick en stor publik som kunde njuta av en vinthunds urtjusiga stil och fart!

fredag 4 december 2015

Men!!! Jag måste titta efter och blinka flera gånger!

På promenad med hundarna längs Motala ström i Norrköping i höjd med Färgaregården en massa änder på land och i vattnet. En and tar fart emot mig och den är gul!!!! Gul som en citronfjäril, kyckling ja lysande gul med lysande orange näbb. Jag har sett vita änder men knallgul aldrig.

Tyvärr blev anden rädd för mina hundar när jag gick närmare för att ta en bra bild men någonstans i bilden nedan kan man skönja den annorlunda pippin!



Den ser vit ut på bilden men den är gul! Jag lovar! Den ser ut som en and för övrigt så det här är ingen blogg-anka.

tisdag 1 december 2015

Tantolga är tillbaka till …

… sina rötter. Vi har flyttat från Vadstena och kommit närmare min barndoms skog och lilla sjö. Min familj bodde där från det jag föddes till jag fyllde sex år.

I skogen vandrade vi och plockade bär och i sjön badade vi och min mamma badade till och med på vintern. Min pappa var sjöman och var ute på de sju haven och var inte hemma mycket under tiden vi bodde vid sjön. Pappa jobbade på en båt som seglade mellan alla världs-delar när jag föddes och jag var redan fyra månader när han såg mig första gången.

Det känns magiskt och högtidligt att vandra med hundarna i min barndoms skog. Jag känner igen mig på ett konstigt plan. Typen av natur känns hemma!

Efter min syssla som heltidsmormor i Stockholm har jag flyttat hem till husse och hundarna och tänkte bli mera flitig på bloggen om nu det finns några läsare kvar efter mitt långa uppehåll.



En skogssjö som under sommaren är fylld av näckrosor ligger som en spegel mellan två bergsryggar…



… Märta-Mai hittar redan i skogen och har favoritstigar…



… Harry älskar att traska uppför bergen. Han gillar utmaningar och rör sig smidigt över stock och sten. Han vet att matte inte är fullt så vig så han kollar hela tiden att jag är med. Han väntar på mig när jag åbäkar mig uppför berg och nerför. Jag är försiktig när jag går ensam i oländig terräng. Igår följde vi en vandringsled och den vindlade iväg utmed en bergskam och jag var rädd att den skulle vara så lång så vi skulle bli fast och inte ta oss hem innan mörkret föll. Plötsligt stötte vi på en mindre väg som ledde åt rätt håll som jag bedömde det och vi hann ut ur skogen medan solen ännu var uppe.

torsdag 14 maj 2015

Tillbaka i Östergötland

Till hundarna och maken och vandringsleden med stambordet.



Vandringsleden var trafikerad idag. Kristi Himmelsfärd verkar inspirera till långvandringar. Aldrig har vi mött så många andra vandrare.



De allra vackraste vårblommor trängs på det lilla gräs som finns på berget.



Styvmorsviol…



Mandelblom



Märta-Mai och matte…



… i morgon åker Märta-Mai och jag till Fagersta för övernattning och på lördag är det LC-tävling i Norberg. Nu hoppas jag bara att Märta-Mais kondition räcker för att genomföra två lopp. Hon har inte haft så många timmar lösspring som andra vintrar och vårar och ingen riktig sparringpartner.

torsdag 16 april 2015

Glupska krokodiler och allehanda husdjur

Stockholmslivet och mormorsuppdraget bjuder på roligheter varje dag.


Lillis är fascinerad av krokodiler och hajar. Hajar är läskiga men krokodiler går an. Vi har en krokodil som husdjur och hon är med vid måltider och i badkaret och varhelst vi vistas. Krokodilen har ett liten unge också som får vara med ibland.



Krokodilen gillar blåbär…



… den leker med tamdjuren…



… pastaskruvar är bäst. Skönt med en krokodil som är vegetarian.



Ibland när vi har hela lediga dagar hittar vi på olika aktiviteter och på kulturhuset får alla barn som kan stå själva utan att ramla omkull måla vid staffli. De får hjälp av en konstnär och här får Lillis experimentera med svart och vit färg.

söndag 22 mars 2015

Kontorshundarna

Ja Märta-Mai och Harry är kontorshundar medan jag är på uppdrag i Stockholm fram till mitten av maj. Jag har blivit veckopendlare på gamla dar och är särbo med både man och hundar. Veckorna går fort och nu har jag varit hemma första helgen. Vi har tagit mysiga men blåsiga promenader och jag som trodde jag skulle räfsa löv men det var det inte väder till. Mysa vid brasan var en lämpligare sysselsättning. Märta-Mai ska så småningom åka med mig och bli Stockholmshund några veckor när vädret blir varmare. Morgonrundan blir då i närmsta park som är Humlegården. Långisen tar vi sedan ute på Gärdet och runt Djurgården.


Märta-Mai dristar sig till att vada ut i sjön…



…medan Harry håller sig på land.


onsdag 11 mars 2015

Rådjurskänning

En relativt ny naturstig har man anlagt intill Varmamobaden i Motala. Eftersom jag var i Motala och vaccinerade hundarna på Djurkliniken så passade det bra att testa den nya stigen när vaccinationerna  var avklarade.

Man har huggit ur mycket vid Mariebergsudden som platsen heter så de bofasta rådjuren som funnits där så länge jag vet har fått sitt utrymme betydligt begränsat. Jag undrar ofta när vi människor gör "fint" för oss vad det kostar för djuren som alltid har bott där. Särskilt tänker jag på Tornbyområdet i Linköping där Näktergalen fanns i mängd och de nattliga konserterna var öronbedövande! Jordsyrsan hade också kolonier där. Jag har gått där på sommarnätter efter all byggnation och lyssnat efter näktergalen och syrsan men icke – inte ett ljud! Så sorgligt! Nåväl idag fick Harry gå lös på stigen genom rådjurens rike i Motala men jag vågade inte släppa Märta-Mai för jag märkte på henne att något fanns i närheten.


De första blåsipporna…



En hund som har viltkänning…



En strosande och nosande aningslös Corgi…



Något finns i närheten och matte får syn på tre rådjur…de står helt stilla – inte ett prassel…



Kallar in Harry för han kan få för sig att jaga efter om de skulle ge sig tillkänna på ett mera påtagligt vis. Resten av promenaden gick båda hundarna kopplade. Gränslöst vackert väder och en gränslöst vacker promenad som avslutades med rejs på sandstranden.

tisdag 10 mars 2015

Tranor i skyn och på gärdet…

… men ingen bild på dessa fåglar. Det mest upphetsande vårtecknet för min del är att höra tranorna och se dem segla i skyn. Våren är här för jag har sett sångsvanar på flykt norrut och sett tranor rasta på madorna vid Tåkern och hört deras trumpetande högt över taken i Vadstena. Sjöfåglar i massor har samlats kring Tåkerns stränder och det är alldeles alldeles underbart!!!!


Hundarna mår fint och är överglada när det är fritt spring…



Märta-Mai är ju tokig i att springa med sina pinnar…



… vi har en pinnsamling utanför dörren för ofta bär hon hem sina troféer och vill helst ta in dom. Där är det stopp tycker matte. Inga pinnar inomhus! Med en suck släpper hon pinnarna vid trappan.

onsdag 18 februari 2015

Hux flux…

… står där något på bloggen.

Ingen is lär det bli över Vättern i år så inte går det att vandra över isen till andra sidan. Hjo ligger rakt över sjön och man kan skymta den höga vitmålade silon i Hjo´s centrum.



Mormor visar hur man kastar snöboll…



… "men kasta den då"!



"Nej, jag ska smaka på snö för det har jag aldrig gjort, ganska gott"!



"Läsa sagor är annars mitt bästa"!



Jag har tagit simkörkort tillsammans med Märta-Mai. Hon har en riktigt fin simstil för hon har tränat i Vättern. Märta-Mai tycker så där om att bada i bassäng. Riktigt bra träning är det annars!



Vi var på Filmfestival i Göteborg i dagarna fyra och jag var barnvakt. En dag blev det strålande väder och jag satte mig på en soffa utmed en vägg och solade medan…



… Lillisen sov. När hon vaknade gick vi till Alfons Åbergs kulturhus och lekte i många timmar.



En ganska typisk bild. Den lilla sover middag och Märta-Mai viker inte från hennes sida. Dom leker ihop varje dag och Lillis har lärt sig säga: "ta den!" så kastar hon en leksak till Märta-Mai som hämtar den för att sedan lämna över den till lillungen igen. Sååå gulligt!

tisdag 20 januari 2015

Dagar som går och kommer…

… tiden rinner iväg! tiden går så fort! vart tar tiden vägen? – ja hur många uttryck finns det när man tycker att tiden bara försvinner och att man inte hinner? Vad är det som ska hinnas med? Jo, livet med allt vad det innebär för var och en. Någon sa till mig en gång när jag klagade över att jag hade för lite tid – "tiden går inte iväg eller försvinner den kommer alltid ny emot dig!" Trösterikt tycker jag att tiden kommer emot ny och fräsch sekund för sekund, minut för minut osv…!

Nu för tiden handlar livet att leva här och nu i stunden med det lilla barnbarnet som landat i Sverige för att stanna länge och medan eget boende planeras för den lilla familjen så bor dom hos oss. En liten unge med mamma uppfyller och förgyller dagarna. Vi leker, läser, promenerar med hundar och där emellan händer sådant man inte vill ska hända, t ex att min bil blir påkörd vid parkering med plåtskador som följd. Polisanmälan, anmälan till försäkringsbolag etc, etc. Ja ja det är ett sjå!

Ett annat sjå är att Harry inte gillar små barn på snart 16 månader så han får vara kontorshund och ha munkorg när han är hemma från kontoret. Han tolererar det jättebra och uppför sig så fint som bara en Harry kan göra! Märta-Mai fullkomligt älskar att frottera sig med den lilla ungen. De har en alldeles särskild relation – de leker och skojar med varandra eller bara myser tillsammans. Märta-Mai kan vara det första ord lillan säger på morgonen och hon har en egen ramsa som hon sjunger: My My My Märta-Mai. En vacker liten melodi som vi vuxna också tagit efter.

Båda hundarna gillar inte vintrar som den vi har i år och inte deras matte heller. Slask, smuts, mörker och regn gillar vi inte!

Är inte den här bloggen hundfotoblogg? Jo, men vad har hänt? Kameran blir liggande eller aktiveras endast då något händer med lilltösen som känns värt att fotografera.

Ändring, ändring, ändring vill vi ha men håll till godo med en av tusen mysbilder på Märta-Mai och gullungen.