måndag 29 november 2010

Snö, kallt, sol och glada hundar


Vi hittade en ny skog och strand att vandra vid – riktigt skönt i värmande sol.


Två hundar med parabolöron pustar ut efter jaktlek i rasande fart. Bra med öron på skaft när man inte vill missa att höra när matte ropar.


Solen värmer gott trots många minusgrader. Greta trivdes fint fast lite kallt om rumpan.


Violet fick inte ta något race med MM och Harry för Vajjan har jagat tillräckligt idag. Det började på morgonpromenaden – Violet fick gå utan koppel en stund och hukade sig för att kissa men avbröt direkt och for iväg som ett spjut efter en hare. Jakten gick i hemma i villaområdet och efter en stund, som tycktes vara en hel evighet, kom hon tillbaka hel och oskadd. Haren klarade sig också. Den största skräcken är bilarna men allt gick bra. 

söndag 28 november 2010

Adventsljus

Ännu en härlig lördag tillsammans med mina härliga vänner, Mari, Lotte och Ann-Britt. Vi hade sedan länge bestämt att stöpa ljus tillsammans.


Lotte och Ann-Britt koncentrerar sig vid första "doppet" så att ljusen ska bli raka och fina. Mari dukar till middagen.


Allehanda läckerheter har vi lagat hemma och tagit med oss och ugnen gick varm för att få rätt temperatur på maten.


Maten dukas upp efterhand. Visst ser det läckert ut! Jag provade för första gången att äta lingon till Janssons Frestelse – gott!! Det är tydligen tradition i Småland.


Ljusen börjar arta sig så nu kan vi unna oss att sätta oss till bords.


Här hänger nu 80 handstöpta ljus och det har hunnit bli midnatt och jag åkte hemåt i natten nöjd och glad. Ännu gladare var jag att jag hann hem innan snöovädret drog in.


Söndag 1: advent i hemmets lugna vrå med uterummet skrudat i vinterdräkt. Härigenom far hundarna ut i trädgården och jag far efter och agerar lektant i snön. Hundarna är verkligen glada i snön och kan leka hur länge som helst men när det är dags att gå promenad tvekar både Greta och Märta-Mai – burr det är kallt nu tycker dom. Harry ligger gärna ute och låter sig bli översnöad. En utflykt blev det trots ovädret för vi var bjudna på lunch hos Ingrid och Stina – supertrevligt och vi åt god fisksoppa med vitlöksbröd …mmm! I kväll blev träningen i ridhuset inställt på grund av ovädret. 


onsdag 24 november 2010

Ung och dum…

För att inga missförstånd ska uppstå så tycker jag inte att ungdomar är dumma. Jag relaterar bara till min egen ungdom när jag var dum. Då när jag gick ut i kylan barhuvad (ville inte förstöra frisyren), gick ut i kylan med bara nylonstrumpor (hette så på den tiden), gick ut i kylan med för kort jacka så midjan nästan var bar (mode på den tiden). Min mamma förmanade och sa att jag skulle förstöra mina njurar (visste inte ens att dom fanns) att jag skulle förfrysa öron och fötter (vadå–då????). Det gamla minnet kom för mig på långpromenaden idag. Jag gjorde först ärenden på stan och tog med hundarna i bilen. Inne hade jag sommarbyxor på och åkte iväg som jag var. I skogen insåg jag att mina termobrallor låg kvar hemma i hallen och jag saknade dom så in i nordanvinden.


Jag tyckte att Harry luktade för länge på intressanta fläckar som den här, för jag längtade väldigt mycket efter mina allt annat än läckra termobyxor.

tisdag 23 november 2010

Klass 2-varning!

Snökaos i Östergötland men mina hundar har inte hört väderleksrapporten. De drog iväg men lite förvånade var dom över att det inte blev härligt att promenera utan vinden bara fortsatte vina och snön yra.


Fyra vindpinade hundar stretar på.


Här var det halt.


Vid dom här stockarna brukar jag träna hundarna att hoppa från ena hållet till det andra. Dom ska hoppa alla fyra på en gång på kommando. Ibland går det mindre bra.


Greta kom efter i hoppet. Hon tycker överhuvudtaget att det är trams vi håller på med.


Harry är med på noterna och hoppar tillbaka. Greta tycker att det kvittar och dom andra vet inte vem dom ska följa – Harry eller Greta. Dom valde att hoppa efter Harry till slut.


Greta den självständiga struntar i att hoppa när det går att gå bredvid.


Bäst att samla ihop flocken igen. Bilden är ett exempel på skillnaden mellan vallhund och vinthund (jägare). Vallhunden har uppmärksamheten på mig medan jägarna är utåtriktade och kollar av området.


Rödkapporna tävlar om att komma först upp på kullen


…och vem som är snabbast på vändning.


…och vem som kommer först tillbaka till matte.

Harry och Märta-Mai fick gå utan koppel hela vägen hem för vi mötte inte en enda människa, hund eller bil. Efter en timme ute i friska luften var det skönt att komma inomhus vill jag lova.



måndag 22 november 2010

När Märta-Mai försvann

Lugn inte så dramatiskt som det låter! Nu är det Märta-Mais tid för hon smälter in i naturens egna färger – lite vitt, lite beige, lite brunt, lite grått och lite svart.


"……men ser du mig inte nu då? Jag ser ju dig matte!"

lördag 20 november 2010

Lördagsvandring inställd

Fortfarande ockuperar förkylningen min kropp. Först har den mage att kasta sig över mig sedan biter den sig kvar trots tydliga försök från min sida att avhysa den medels ingefära, honung, citron, röd solhatt och panodil. Ingendera av dessa gifter har hjälpt. Vad har jag lärt av detta? Jo, en förkylning tar sin tid och jag kan möjligen lindra men bota gör kroppen av sig själv. Ockupanten styrde till så lördagsutflykten ställdes in och det blev mys i stugan i stället. Jag trotsade dock både väder och ockupant och tog en runda utmed naturstigen i varje fall. Harry scannade av området efter vilt och whippetflickorna ryckte i kopplen för varje ny rajd Harry drog iväg på. Promenad definierades om till prestation i stället. Alla som har jaktlystna vinthundar vet vad jag talar om. Inget vilt i närkontakt trots allt och det tackar jag för.


Myyyyyys!


torsdag 18 november 2010

Tappad tidsuppfattning

Jag skyller på förkylningen. I förrgår fyllde Tantolgas blogg ett år. Jag hade tänkt skriva ettårsjubileum idag. Ja nog är jag mosig alltid. Den här veckan har jag ställt in allt roligt (Eranos som jag längtat så till och högläsningen på äldreboendet där jag läser varannan torsdag för en grupp pigga åldringar där medelåldern är 90 år.) och bara kravlat mig ut på promenader. Hundarna drar iväg med mig så vi har klarat långpromenader både idag och igår men i måndags kände jag för första gången av mina snart 11 år med whippet att det hade varit skönt med promenadhjälp. Hundarna är lika vana vid sina långisar varje dag som med sina egna hjärtslag och andning. En dag utan långis är en förlorad dag. Min blogg är en ny rytm i mitt liv som hjärtslag också fast ibland med dubbelslag och ett eller annat överhoppat slag.

Dagens bilder kommer här:


En liten pinne är ingen pinne tycker Violet.


Det går bra att fixa en bättre pinne själv.


Så här ska det se ut.


Märta-Mai fick också tag på en lagom stor pinne att kuta runt med.


Här kommer dom med varsin idealpinne.


Tjolahej!


Tjolahopp!


Tjolahoppsansa!


Tjolahej!


"Tjola……Vad gör ni på bryggan tjejer?"


"Ummmm……Vilket gott vatten!"


"Ta pinnen igen Vajjan!"


Greta gillar nosning hellre än springning.












måndag 15 november 2010

Ridhus, ridhus……

Ingen häst finns i vår ägo ännu i alla fall och kommer nog aldrig att finnas så vad gör man i ridhus en hel söndag. Valputställning i Mjölby ridhus där Märta-Mai visade upp sig på sin sista valputställning för nu tar hon steget från valp till junior. Hon fick en fin kritik från domare Fredrik Steen känd som hundcoachen i TV. En trevlig man som tyckte Märta-Mai var en fin liten tik och mycket välskött, sa han. Officiella kritiken löd: Fin trevlig tikvalp med vackra färger, bra proportioner. Bra huvud, bra under och överlinje. Harmoniska vinklar och friskt sunt rörelseschema. Hon fick HP förstås men blev placerad 2:a av två tikar.


Den här fine whippetkillen Mibisan´s Mr Bonfire "Harry" fick en fantastiskt fin placering på sin första utställning. Han hade två brorsor med sig och två systrar och alla fick bra kritik av domare Fredrik. Harry blev till slut placerad som BIS 4. Han hade ett antal prisrosetter att bära hem till sitt nya hem hos Marie-Louise och Sören.

Hem med Märta-Mai och middag i hast innan jag klädde om för en resa till nästa ridhus utanför Vadstena. Nu var det HMs Harry som började sin kurs i Rallylydnad, agility och freestyle i kombination. 
Inomhusträning i ridhuset under vintern som anordnas av Alpanessas Hundtrivsel och Friskvård. Jättekul hade vi alla och Harry trivdes som fisken i vattnet. Jag vet att han är duktig att lära in saker och hans vilja att träna har inga gränser. Han var uppmärksam på mig hela tiden samtidigt som han kunde ligga och vila när vi fick vänta på vår tur. Han har ju lite erfarenhet av kurser vid det här laget och vet hur man ska uppföra sig. Vi ser nu fram emot att träna in och uppföra ett dansnummer med många konster och lydnadsmoment. Kanske det blir en liten video så småningom. Som avslutning på denna söndag kastade sig en förkylning på mig. Däckad är bara förnamnet!


Allas vår Harry – Welsh Corgi Cardigan 4 år en sommardag på Bruksis.