Katt-akuten rycker ut igen…

…när katthussen blivit dålig på nytt. Jag skulle vilja svära åt sjukdomen ……grrrrrrrr! Våra allra finaste hundar som är så behändiga att ha med sig överallt finner sig i att vistas i bilen långliga stunder när jag är på sjukbesök. Ibland orkar katthusse gå på promenad kring sjukhuset och det gillar Harry, Violet och Märta-Mai. Dom gillar också att promenera i Norrköpings parker och få nys på andra hundar dom inte känner. Mycket spännande till och med. Katten Sally är förfärande ensam men vi hoppas på att husse repar sig och kan ta hand om sin lilla katta precis som vanligt.

Badprinsen Harry är alltid lika glad.

Badprinsessorna Violet och Märta-Mai är på väg att hoppa i den stora baljan Vättern igen.

Påminnelse hela dagen…

…om tomrummet efter Greta. Jag administrerade på förmiddagen och passade på att avregistrera Greta på kennelklubben, jordbruksverket och hos försäkringsbolaget. Jag fick några mail från människor som nåtts av budet att Greta sedan förra söndagen springer på de gröna ängarna någon annanstans. Som grädde på allt mos av nya tårar mötte vi en vän som träffade Greta väldigt ofta i Gretas tidiga ungdom – mera gråt.

Men de andra hundarna är med på att lattja till vardagen. Märta-Mai hoppade upp på en "höbal" och njöt av att se världen från ett annat perspektiv. I bakgrunden syns tornet på Klosterkyrkan i Vadstena.

Flämt vad varmt det blev där uppe. Vajjan gjorde MM sällskap.

Sjysst utsikt!

Fotstudie.

Trebent hund. Efter utsiktsleken blev det bad vid hundbadet Tycklinge. Flickorna rejsade som raketer på stranden medan Harry gick i vattnet och sörplade i sig av det klara vattnet. Jag kastade i pinnar i böljan så både Märtis-Pärtis och Vajjan -Svajjan  tog några simturer i det goda vattnet.

Campingliv

Husvagnen är toppen. Det fungerar hur bra som helst att bo med hundarna och två vuxna personer i vårt mobila hem. Vi har till och med TV och såg på finalen i "Festischlagern". Vi går i skogen, badar (hundarna), vandrar i naturreservatet och tränar agility på banan som finns på campingen.

Vår lilla husvagn med "kepsen" på. Vi har det minsta ekipaget på hela campingen men väcker en del uppmärksamhet bland övriga campare. "Hur får ni plats?" är den vanligaste frågan.

Solnedgångarna har inte varit av denna världen. Här konstrade jag till det med färgbalansen för att få en svart-vit effekt.

Solen går ner bakom service-byggnaden på campingen…

…och avspeglar sig i lacken på husses bil.

En fin månskära avlöste solen och …

…husse förslog att jag skulle dra ner på exponeringen ett par snäpp för att mörka ner himlen runt månskäran – och si då framträder månen tydligare. Bra tips!

Vem är det här då! Får jag lov att presentera Hassel! Hassel är det nyaste tillskottet i släkten och som har blivit 8 månader vid det här laget. Han väger 28 kilo och är nästan i kapp sin "storebror" Imse som först var lite skeptisk men som nu accepterat sin nötbruna bror.

Dag läggs till dag…

…trots att dagarna är så annorlunda. Greta fattas oss alla i allt vi gör. Vardagen är lite upp och ner med rutiner nu när det bara är tre hundar, bara en sådan sak att ställa om i bilen för tre i stället för fyra och grannar vi möter noterar att en hund fattas. Inget är sig likt och ändå vet jag att det är det här nya som kommer att bli vardagen framöver. Vi pratar om Greta och minns hennes vackra personlighet och vi kan skratta vid vissa minnen. Ja, den lilla fina har för alltid påverkat oss och vårt liv.

Jag gjorde utflykt till landet och husvagnen idag så det blev bad för hela slanten för alla utom för tanten.

Här kommer en hejjare på att simma i kallaste Vättern-vattnet!

"Jag då? Kan du inte kasta i en stoooor pinne åt mig?"

Vajjan tycker det är i kallaste laget och simmar inte gärna så här tidigt på säsongen. Henne får jag kasta pinnar så långt att det går att vada ut och hämta den.

Det här berget är favorit-tillhåll för traktens ungdomar. På sommaren när vattnet är varmt hoppar dom från klipporna som kan vara ungefär 13 meter över vattenytan. Vattnet är 70 meter djupt en bit ut så därför blir inte vattnet här bad-bart förrän in i juli, augusti.

Efter badet tar hundarna en stund med lek på land i stället. Det går snabbt att få upp värmen efter badet dessa ljuvliga sommardagar.

Bakben-studie på vilande whippet i husvagn.

Framben-studie på likaledes vilande whippet i husvagn.

En annan dag…

… efter Gretas färd mot nya jaktmarker. Hundarna är galna i att bada men MM och Vajjan vill helst simma efter pinnar annars kan badet lika gärna vara för deras del.

Adjö älskade Greta…

…som i lördags försämrades och läget blev akut. Natten till söndagen låg jag på en madrass på golvet och Greta låg under täcket som hon alltid gjort. Greta hade livsvilja, god aptit och vilja att gå men det sista gick inte. Hon ramlade liggande på mage när hon skulle kissa och beslutet var rätt – att säga adjö till den vackraste, snällaste mest älskade lilla vovve Greta. Greta som har rört vid så mångas hjärta med sin otroligt fina personlighet. Igår klockan 11.55 var hon borta och mina tårar vill inte sluta rinna. Allt precis allt påminner om hur tomt det är. Mitt hjärta vill brista när jag ser Märta-Mai ligga ensam i "lillkorgen" där hon och Greta alltid låg och trängdes med varandra. Dom kunde inte vara nog nära. Veterinären påminde mig hela tiden att vi fattat rätt beslut för hon såg oss komma och mötte oss på vägen in och gjorde allt så fint för oss. Pia trodde att Gretas Cuschings berodde på en tumör på hypofysen i hjärnan. Ibland kan tumören vara allvarlig och börja växa och då kan det ge symtom som vinglighet och svaghet såsom Greta blev på slutet. Vi sörjer och saknar henne så oändligt mycket. Det finns så mycket minnen och dom kommer vi att bära med oss alltid.

Korten från Gretas barndom är mitt första möte med Greta för 12 år sedan. Dom är tagna hemma hos hennes uppfödare Sonia Mellin som då bodde i Vadstena. Sonia blev så ledsen när hon hörde vad som hänt. Vi har haft kontakt hela tiden och kommer att fortsätta ha kontakt med varandra. Tack kära Sonia för att vi fick Greta till vår lilla hund!

Sista bilden på Greta när hon ramlat ihop på hallmattan och inte kan resa sig själv. Husse tog adjö av henne hemma och jag klev i mina skor för att göra en resa som är en mardröm för alla som har ett älskat djur.

Söta Greta på Omberg i höstas och inte så nämnvärt märkt av sin sjukdom.

Greta älskade att gå i skogen och kunde gå hur långt som helst. Hon föreslog alltid de längsta vägarna för hon kände på sig om man ville korta av promenaden och vända mot bilen. Då satte hon av åt ett annat håll och visade på att det går att vara ute ett tag till. Hon fick inte nog helt enkelt.

Fyrklövern har blivit en treklöver och det är så tomt, så tomt……………………………………………

Debut i Norberg

Märta-Mai fick en strålande debut i LC-sammanhang. Lopp 1 på en bana på 850 meter och teknisk svår vann Märta-Mai alla kategorier med 184 poäng! Så jag fick smälta att på hennes första tävling första loppet så ledde hon överlägset. En tävling består dock av 2 lopp och andra loppet där hon sprang tillsammans med sin halvsyster Torshammarens Ellen så missade båda den tredje kurvan och MM fick 135 poäng och Ellen 126. Båda tappade sitt försprång och Märta-Mai placerade sig som 8 bland tikarna och Ellen kom på 12:e plats. Hunden som vann var tiken Märta-Mai sprang med i sitt första lopp. Så både whippet-hanarna och tikarnas tävling vanns av norska hundar. Märta-Mai har i alla fall visat på sin talang för just den här sporten.

Vår trevliga granne väntar på sin tur.

Inte många bilder blev det och jag upptäckte att jag fotograferat publiken för det mesta. Jag vill inte gärna lägga ut bilder på folk utan att be om lov…

 …men undrar vilka som ska springa nu frågar sig två engagerade Galgo-ägare?

Efter som jag inte engagerar sig så mycket i siffror och placeringar så hänvisar jag till Bråvikens hemsida för där kommer nog hela resultatlistan upp så småningom. Jag är i alla fall super-nöjd med Märta-Mais insats men visst svider det lite att hon missade så pass i andra loppet. En härlig dag med många nya kontakter och perfekt väderlek.

KristiHim…

…så gudomligt vackert naturen ter sig vid Kristi Himmelsfärds-tid! Katten Sallys husse ser ut att snart få komma hem och Märta-Mai och jag ska på LC-tävling i Norberg. Det är Märta-Mais debut på tävling förutom klubbmästerskapet förra året då hon tog sin licens och placerade sig tvåa i Gröngölingsklassen. Vi ska bo på vandrarhem för husse och de andra hundarna vill husera i vår minimala husvagn.

Harry leker "herre på täppan" och Violet ser lite hängig ut för hon vill gå in i husvagnen. Det är ett under att vi alla får plats men det går faktiskt ganska bra.

Jag gick runt och fotograferade omgivningar i Linköping igår och plötsligt såg jag MM stå och balansera på ett träd. Bilden blev underexponerad där vattenytans struktur framträder ganska fint medan Märta-Mai är otydlig.

Ändrade inställning "exponeringskompensation" till några bländarsteg uppåt och då blev bilden över-exponerad i stället. Märta-Mai blev tydlig medan vattenytan "offras".

En sådan här sväng som leder blicken in i bilden och skapar djup kallar vår foto-fröken för en "swooosh". Bilden är underexponerad för att skapa lite mystisk stämning. Nu ska jag ut i trädgården igen och fortsätta kampen mot ogräset. Jag måste avbryta arbetet var tionde sekund för Märta-Mai vill att jag ska kasta iväg bollen och hon rusa iväg och fånga lyra – kul, kul – tillbaka till matte som kastar igen och MM fångar lyra och tillbaka……. Tjatigt tycker matte men MM är av en annan åsikt.

Whippets i språnget

Så mycket språng är det inte i lilla Greta men hon gör så gott hon kan.

Här kommer gumman grå.

Som faktiskt har lite svårt att stå.

Och lite stappligt gå men hon hängde med på en timmes runda idag.

Mera sprätt och språng är det på övriga gänget.

Vajjan – fena på att väja.

"Hallåååå kan ingen komma och kasta pinnen åt mig?"

Märta-Mai räcker ut tungan.

Äntligen kommer en räddare i nöden till Vajjan som vill leka dragkamp…

"Men kasta pinnen någon gång då!"

"Ta den då!"

"Fasen vad gör jag nu?"

Gnager björkved.

Den ska pulvriseras.

"Nej det här projektet är för jobbigt! Lika jobbigt som mattes kamp mot kirskålen och kvickroten!"

"Jag tar slängbollen ett tag i stället!"

Snart blommar äppelträden och tanten har fotograferat med kort skärpedjup.

Läxan jag jobbar med handlar om exponering. Normalexponering.

Överexponering.

Underexponering. Mycket kul att experimentera med kameran.