När Harry mötte Hilda …

… och övriga gänget på Corgi-träffen på Gärdet. Vackert väder men blåsigt på årliga vårpromenaden på Gärdet. Vi kom i tid och förstå vår lycka när vi upptäckte Corgi-flickan Hilda som vi mött en annan gång på promenad i Stockholm. Hilda är en långhårig Welsh Corgi Pembroke och Harry är en långhårig Welsh Corgi Cardigan. Harry och Hilda vad de enda långhåriga på träffen.

Harry och Hilda tog en promenad i förväg och spanade på hästarna i hagen…

…visst är hon söt den lilla tösen 15,5 år gammal fyller 16 år i höst…

…söt som den vänaste lilla vårblomma är hon. Hon ville inte gå med oss andra sedan för det blev lite stökigt allteftersom. 

Vi sa adjö till Hilda och hennes matte för att sälla oss till de andra som släppts lösa. Jag tvekade och tvekade för många tjusiga Corgipojkar fanns det i gänget men… Harry kan ju vara lite kaxig mot andra hanhundar.

Harry visade dock stor fördragsamhet med en 7 månaders valp som ville brottas…

…det finns många sätt att lära känna varandra på…

…kommer han att bråkstaka sig nu?…… nej han var så hygglig och artig mot alla!

Alla Corgis spred ut sig och letade lekkamrater inom och utom flocken…

…Harry försöker få en överblick…

…"är det ok matte?"

… hundarna fann gemensamma intressen … hmmm vem har varit här?

Alla ryttare kunde vara lugna för hundarna hade nog med att bekanta sig och leka med varandra…

…lite spänt?? …nej då inte alls!

En katt har kommit in bland hermelinerna…

Harry hälsar fortfarande artigt på de andra hanhundarna och jag andas ut.

…Bravo Harry…!

Killarna håller ihop…

…sniff, snuff…

…tjoho här kommer jag!…

Hundarna kallas in för nu blir det fika…och då hade Harry fått gå i koppel en stund för han kunde inte hålla sig utan gick på och startade ett bråk vid ett tillfälle när det blev lite trångt. Han skötte sig fint på det hela taget och deltog i fikat och senare Rally-lydnaden med liv och lust.

Avslutar med dagens sötchock – den lilla underbart snälla valpen Neo som behövde få lite värme och närhet en stund.

Lättat ett halvt ton…

…minst har vi gjort nu när vi tömt huset i Motala. Inte en pinal kvar och allt är sorterat, packat, utburet, flyttat. Återstår uppackningen och en andra rensning. Somt har landat på återvinnings-centraler, Röda Korset, Motala återvinning och på olika loppis. Trädgården är vårstädad och huset flyttstädas på måndag. Lättnaden är enorm och idag firade husse och jag oss själva till flyttbedriften med kaffe och mandelkubb på närmaste fik.

Hundarna har fått sitt av promenader däremellan och både igår och idag fick dom två långisar med mycket lösspring. Det känns bra i själen det också när jag vet att hundarna har fått sin beskärda del av stimulans trots att fokus hos mig har varit flytten och allt vad det bär med sig. t ex var det nära att jag behövt byta mailadress. Inte kul men efter lite trix och fix så får jag behålla adressen.

Idag gick vi en regnig promenad på Omberg och jo, då blåsipporna har kommit…

… en liten Harry är ointresserad av blommorna och tycker det är jobbigt att vänta på matte som fotograferar på marken – "…till vilken nytta?" tänker han.

Det är kallt att sitta på rumpan i blöta skogen – "…ska vi gå snart?" undrar Märta-Mai.

"…har den där matte tittat färdigt på blommorna snart" frågar sig Vajjan.

Dom sura kommentarerna och minerna försvann på alla tre när de fick rejsa loss på skogsvägen så mossa, löv och barr yrde runt tassarna. Härligt trötta blev de alla tre och ganska skitiga men det får man ta.

Harry fyllde sju år igår men vi har skjutit upp firandet till helgen. Ofattbart att han redan är sju år och för att riktigt fira så ska jag åka upp med honom till Stockholm på den årliga Corgi-träffen på Gärdet. Han ska få frottera sig med bara Corgis i alla de åldrar och valörer. Det brukar gå till så att man träffas vid parkeringen och går en tipspromenad för att sedan samlas och äta medhavd matsäck. Hundarna är alltid lösa och det brukar gå bra utom om det finns någon Corgi som ska jaga ryttare. Det brukar alltid dyka upp något hästekipage men Harry brukar ha fullt upp med Corgi-kompisarna så han bryr sig inte om hästarna.

Snart så…

… hoppas jag kunna ta riktiga långisar med hundarna och spana efter fågel. Vår långdragna flyttkarusell snurrar vidare men efter 2:a maj ändrar sig läget och vi är på plats…

…då ska jag sitta som här och dricka kaffe och spana på fiskebåtar och örnar…medan hundarna ligger utdrällda på sina mysplatser…inte utan att jag längtar dit.

Nu är det inte klokt!

Vintern ger vika och våren kommer i rasande fart mot oss. Alla vårtecken på en gång, tranorna, tofsviporna, strandskatorna, citronfjärilarna, sädesärlan och tussilagon och……flyttkartonger. Nej så trist med den gamla flytten igen!!

Hundarna vill bara ut, ut men idag när de fick springa lösa blev MM lite halt på ett framben så springet tog slut ganska snart. I kväll är det ingenting kvar av någon hälta så i morgon blir en ny utsprungen vårdag!

Alla vårtecken på en gång och jag vill bjuda på gamla bilder här på bloggen.

Klosterliljorna på marken vid Klosterkyrkan i Vadstena är i sin krispigaste blomning nu. När kom dom??

And på sten får representera alla fåglar jag sett i veckan. Det är ett liv och ett tjiv på fåglarna i varje buske och trädtopp och på fälten och ute vid sjön. Hundarna och jag åkte till Tåkerns Naturrum och spanade fågel och vi fick se massor av olika fåglar, t ex ett hundratal tranor på en åker och en enkelbeckasin.

Vinters tillbakagång kan se ut så här. Ett lustigt format isblock flöt omkring i vår vik 16 april 2010.

En sån här söt liten Märta-Mai hade vi också i april 2010. Vilken vinter det var och hon var flera månader gammal när hon äntligen fick se barmark. För henne var den vita snön det enda hon visste om ute men nu vet hon betydligt mera om världen. Den lilla sötnosen!

Mera Yorkanhundar

Har ni sett dokumentärfilmen Searching for Sugarman? Om inte gör det – man blir en bättre människa efter att ha sett den! Filmen fick en Oscar för bästa utländska dokumentärfilm. Vi var på The Museum of Modern Art och såg filmen och fick sedan lyssna till och ställa frågor till den svenska regissören Malik Bendjelloul (han som spelade kompisen Filip i Ebba och Didrik). Några omdömen om filmen från NY-perspektiv: "The greatest documantary ever made", "Astonishing", "See it", "Uplifting and unforgettable", Terrific", "Heartwarming", "Extraordinarily moving", "Life affirming". Jag känner mig fortfarande upplyft av filmens budskap– finns många lager av budskap i den och den är extremt rörande.

Morgonen efter filmvisningen gick vi för att skåda hundsläppet i Prospect Park i Brooklyn. Det är tillåtet att släppa sina hundar i vissa områden i parken mellan klockan 7 och 9 på morgonen och mellan 7 och 9 på kvällen.

Lite hundbilder:

Dom här såg roliga ut med sina brokiga pälsar så jag bad att få ta en bild.

Hundarna leker med varandra av härtans lust.

Två högbenta whippetkillar med husse som blev glad när jag ville ta en bild.

Hundar och människor så långt ögat når…

Två hundar var sammankopplade så dom sprang hela tiden tillsammans. Det såg inte ut att vara någon bra grej att ha dom springande med koppel men det var väl av någon anledning som inte jag vet.

Hundbadet var flitigt nyttjat av badglada rackare. Ägarna kastade i bollar och hundarna efter…

…hoppsan här var det andra bollar. Det verkade vara turnering i baseball för småknattar. Det var flera gäng ute med sina föräldrar klädda i dräkter med olika färg. Det här var det knallgröna laget.

Nedan några fler bilder från vårliga NY.

Blommande träd utanför fönstret där HM bor.

Det uppmättes 20 grader varmt på eftermiddagen när det var dags för mig att lämna NY för den här gången och när jag landade 8 timmar senare uppmättes det –1grad kallt på Arlanda. Nu ska jag iväg och packa ner böcker från Bruksis och vardagen är högst påtaglig med snöglopp utanför fönstret med det är som det ska i april.

Tillbaks…

… kommer jag att åka. New York lockar så planerna är att åka tillbaka i september innan hösten anträder. En vecka fylld av stora upplevelser och möten är över för den här gången. Nu fylls dagarna av flyttangelägenheter och mina underbara vänner hundarna. Idag tog vi en promenad till Varamobaden och förmodligen hälsade jag på vännen Ingrid för sista gången i Pensionat Vättervågen från där hon flyttar om tre dagar. Pensionat Vättervågen och Ingrid är det som påverkat att vi flyttat till den västra delen av Östergötland. Där på "Panget" har vi i hela familjen haft många fina stunder i sorg och i glädje. Jag tror varenda Motalabo har någon relation till detta fina gamla Pensionat och restaurang Vättershall. Där har många bröllop stått, dopkaffe, begravningskaffe, stora fester, små fester och föreningsmöten ägt rum. Ett tillfälligt hemvist för människor från när och fjärran. Pensionatet kommer att drivas i annan regi och möjligen med några aktiviteter knutna till verksamheten förutom Pensionat och Restaurang.

Vi har hittat hem till Vadstena och Destiny Hill och idag såldes huset och vår era i Motala slutade efter sjutton år. Vi lämnar ett Motala som växer och expanderar och utvecklas i en takt som aldrig tidigare. Motala denna vackra pärla utmed Vättern.

Några bilder från Yorkan kommer här:

Vi hade en heldag då vi bara strosade runt på Manhattan. Väldigt lite shopping denna gång men desto mera luncher och middagar ute på olika restauranger. Vi hamnade en stund på en bänk i en park vid Union Square.

Några instruktioner om hur det går till i parkens hund-rastgård.

En till viktig regel och instruktion på hur slussen in och ut fungerar.

Helt otroligt hur bra alla hundar samsas på ett litet område.

En skrattande italiensk vinthund.

Det här är Romeo som inte vill gå…

…om han inte får smaka mattes äpple.

 Till slut hamnade vi i Central Park där vårvärmen var påtaglig…

Människor vilade benen på parkbänkar, bergknallar, murar och utslagna på gräset…

Den orange pricken i vattnet är en liten pojke som sitter på huk på en sten medan hans pappa svalkar benen från en annan sten och i bakgrunden åker andra skridskor.

Det pågår skridskoskola…

…jag håller med…

Även denna gång kollar jag bara på andra som skrinnar utan att göra det själv…någon gång ska jag hyra skridskor och åka runt till musik i Central Park –blir det nästa gång…??