måndag 31 januari 2011

Greta opererad

Vilken fin vård våra hundar erbjuds ändå. Idag var det dags för operation för Greta. Husse tog Greta med till doktorn i morse för klockan 07.30 skulle de infinna sig på Valla Djurklinik.


Greta Sitter i bilen utanför kliniken…


…innan hon visar husse vart man ska gå in…


…i väntrummet…


…hemma igen med uppblåsbar krage som en bloggläsare skänkte till Greta. Tack lilla Kalle och Kalles mamma för er omtänksamhet! Greta är så trött, så trött och ordinationen är: ligga i lugn och ro och varmt i mörkt rum. När hon vaknat till så pass att jag känner igen henne som hon brukar vara ska hon få en liten portion mat. Än så länge är Greta groggy…! Jag fick ett papper med hem med utförlig beskrivning vad som gjorts och hur eftervården med läkning förväntas ske. Greta hade tre stycken "nybildningar", en på bröstbenet och två i juvren. Den på bröstbenet var en fettknöl men de andra två är skickade på analys som tar ca 14 dagar. Nu ska jag titta till fröken Greta igen.

söndag 30 januari 2011

Årsmöte

Norrköpings Whippet-race årliga medlemsmöte ägde rum på Brukshundsklubben i Norrköping. Tantolga fick åka med Marie som har Mibisan´s kennel, uppfödare av whippet. De vackra pojkarna Mr Safrano (Saffran) och Mr Ispahan (Ispahan) sju månader om en liten vecka fick följa med. Jag fick ynnesten att gå en skogspromenad med grabbarna medan deras matte gick på förmöte med styrelsen. Så snälla och lugna och behagliga whippetpojkar av sällan skådat slag. De var nyfikna på allt och sög i sig intryck och allt emellanåt kollade dom på mig om allt var OK. Det var andra stora brukshundar som skällde på dom men dom gick bara vidare som om inget har hänt.


Här stannade vi och kollade in en skidåkare som hade kopplat en sele på hunden och spänt fast hunden i ett midjebälte på sig själv.  Vilken fart dom kom upp i och dom körde varv på varv. Sista varvet fick han mana på hunden för den började bli trött antar jag. Saffran och Ispahan tyckte det såg roligt och spännande ut.


Ispahan kollar hunden och skidåkaren med stort intresse…


"…nej Tantolga vi går inte än. Kan vi inte kolla om dom kommer förbi en gång till?…Snälla, snälla……", ber Ispahan.


lördag 29 januari 2011

På isen igen…

…i sällskap med Basenjiflickan Iris med husse. Varamobaden är ett paradis för både folk och fä både vår, höst och vinter. Hundar är inte välkomna på stranden mellan 15 maj och 15 september. Iris och mina hundar är inte helt avspända i sällskap med varandra och eftersom vi bor grannar så är tanken att långpromenader tillsammans ska göra att hundarna blir bättre vänner. Vädret var strålande och riktigt härligt att vara ute i flera timmar. Isen ligger stark nu i Varamoviken så vi vandrade långa stycken på isen.


Här får vi ett möte på hemvägen. Det blåste rätt bra idag så det var bra drag under medarna…


Några sekunder efter denna bild tas så vurpar hela ekipaget men som synes är skridskoseglaren bra utrustad med hjälm. Det låg hårda snödrev på isen som orsakade tvärstopp för seglaren. Längre ut i viken körde en klassisk isjakt fram och tillbaka men den fastnade inte på bild.

Blev hundarna vänner då? Tjaa man kan säga att det blev ett par positiva framsteg. Det kunde nosas på samma fläck samtidigt. Iris kunde gå inne i flocken men om Violet tog ögonkontakt med Iris då …… markerar de båda damerna sitt missnöje med tilltaget! Det gäller att ha tålamod och ta det hela lugnt och naturligt. Kanske dom två inte kommer att gilla varandra men …överraskningarnas tid är inte förbi.  

torsdag 27 januari 2011

Gratis Ljusterapi


Vi närmar oss yttersta spetsen på Råssnäsudden. Ett populärt rekreationsområde i Motala.


Greta lapar vintersol…


Det händer att vi paddlar hit på sommaren och har fikat med oss…


…för udden ser man från vårt vardagsrumsfönster och någonstans där borta mitten av gyttret av hus kan jag identifiera vårt hus.


Intressant träd det här tyckte Märta-Mai och Violet…


…intressant luktfläck!


I nästan tre timmar var vi ute på vandring vid Vättern och lagrade D-vitamin från solen. Undrar om hundar också behöver D-vitamin på samma sätt som människor och om solljuset har samma betydelse för dom när det gäller upptag av D-vitamin? 


Vid badet på hemvägen fick Harry och Märta-Mai gå lösa och grillplatsen måste alltid undersökas noga.


Märta-Mai på väg ner på isen…


…och hon tog genvägen över isen och in på båtklubbens område från sjösidan. Vi andra hängde på.


En liten båtklubb är det men mycket livaktig. Vi var medlemmar en gång när vi ägde en Vätternsnipa ett tag. Det var inte vår grej att ha träbåt med motor. Det var för mycket att göra med och för bullrigt. Kanoten behöver ingen skötsel och den är tystgående.


Hemma igen och skuggorna blir långa i eftermiddagssolen.





måndag 24 januari 2011

Klippkort


Lilla söta Greta 11 år om en liten vecka har klippkort på Valla Djurklinik i Linköping. Vi skulle dit och köpa hundmat och jag ville passa på att kolla svaret på det senaste urinprovet. Vi fick träffa en veterinär som sa att provet var fint. Bra skönt sa jag…men jag har känt en liten knöl här vid ett av Gretas juver, vad kan det vara tror du? Ja det här är en juvertumör, sa veterinären och så kände hon igenom Greta och hittade en liten tumör till. Bäst att opererar bort! Så plötsligt blev det lungröntgen och blodprov innan man kunde bestämma operationsmöjlighet och operationstid. En annan utgång av min tur till kliniken än bara köpa hundmat. Greta var så duktig när hon skulle röntgas för hon hatar att ligga på rygg och stretade emot det allra värstaste men lugnade sig så småningom så det blev fina bilder. Hon har helt felfria lungor för sin ålder och bra blodvärde så nu blir det operation på måndag 31/1. Med största sannolikhet är det godartade tumörer som räknas som vanliga åldersförändringar. Greta är utpumpad efter dagen och Märta-Mai frustrerad av för lite aktivitet så nu ska vi skoja lite men Greta får vila ut.

lördag 22 januari 2011

Harsprång

Stugtur som lördagsutflykt. Vi har inte varit i stugan på tre hela veckor. Först en skogspromenad sedan sanering av kylskåpet på grund av en kvarglömd matrest (fisk!!) –urk! En ny last med ved var levererad så jag staplade ved medan husse och hundarna hade det mysigt inomhus med brasa och fin musik i högtalarna.


Harry har skrapat fram något välsmakande (rävbajs kanske) som han njutningsfullt tuggar i sig.


Harry har fått stinget……


……glädjefnatt á la Corgi…


I snåret satt en hare och tryckte tills vi passerat…men spratt upp och iväg…inte lätt att hålla jaktmonstret Vajjan som vill jaga efter. Harry vet att han inte kan jaga ikapp så han sprang åt andra hållet där han beräknade att haren skulle komma fram. Han tänkte genskjuta haren … mycket smart tyckte vi.

torsdag 20 januari 2011

Is-sport


Varamobaden i vintervila ……fast…


Många var ute i det vackra vädret.


Lilla Svante, en chokladbrun Lagotto Romagnolo är ute på egen tass på isen.


Här händer det något uppe i det blå.


Fyra män i sina bästa år kör med sina radiostyrda flygfarkoster. "Man kan nörda in sig på vad som helst", sa Ingrid.


Vi var ute och strosade i tre timmar i den värmande vintersolen och Ingrid och Stina hängde på. Nästa gång ska jag ta med varm choklad och apelsiner. Violet älskar Ingrid! 


En man kånkade ner en mackapär till iskanten…en sorts kälke…


…här kommer han med seglet till sin moderna isracingkälke.


Problem med vinden…total avsaknad…synd


Det gick fortare med långfärdsskrillor…


Jag vågade inte låta hundarna vara lösa för den fläckvisa halkan och isen ska vi inte tala om. Märta-Mai, Stina och Violet fick springa lösa där det var barmark. MM fick upp sådan fart så hon kunde inte svänga tillräckligt snävt utan for rakt över gångbanan och över kanten ner till stranden ett fall på minst 1,5 meter. Hon försvann och jag visste inte hur hon klarat sig …en sekund gick medan jag höll andan…så kom hon med ett hopp upp på banan igen …helt oskadd. En liten publik samlades och tittade på hundarnas glädjefnatt …så snabba dom är, hörde jag någon kommentera. Harry och Märta-Mai har öronen åt samma håll kompisar som dom är.


Olga kan ni inte följa med hem och fika ber Stina så snällt…eller vill hon bara ha torkad blodpudding som jag har i fickan?


Efter en kort fika hos Ingrid och Stina var det dags att traska hemåt igen. Solen höll på att sänka sig, vinden har ökat och isracingmannen har fått fart på sin farkost.


…och han har fått sällskap…













onsdag 19 januari 2011

Kärlek i luften……

Skatorna har fått vårkänslor och kärleken blomstrar mellan paren som "pratar" kuttrande med varandra ifrån hustak och  äppelträd. Andra par flyger med långa pinnar till utsedd plats för boet och kommande kull med skatungar. Skogens fåglalåt börjar låta på ett annat sätt… Det var första dagen idag som vi märkte förändringen på vår långvandring hundarna och jag. Märta-Mai fick riktigt spring i benen när hon fick gå utan koppel i skogen. Snön hade smält såpass att det var barmark att löpa på. Trädgårdsleken ligger nere för där är det halt och ojämt underlag som är livsfarligt att rejsa runt på. Märta-Mai piper högt och hugger tag i sin älskade boll och vill ut men jag vågar inte riskera några smala whippetben i det underlaget. Märta-Mai är så duktig för hon kan gå ut med mig och mata fåglarna på baksidan av huset där vi inte har inhägnat. Hon håller sig kring mig och kollar fågelmaten och rantar efter vart jag går. Inga smitmanövrar har hon gjort hittills den duktiga flickan.


Vännerna vilar ut i soffan matte har inte en chans att sno åt sig en liten plats. Harry som föredrar golvläge har gott om platser att välja på – och filt! Usch det blir för svettigt tycker han.


Med en enkel tulipan……min födelsedag för ett tag sedan blev en enkel tillställning men blommorna … tulipaner och en doftranka… sprider lyxkänsla länge.


Tretton av fjorton stänglar på julblomman blommar – visst är det överdådigt.

fredag 14 januari 2011

Skönt att kunna gå igen


Skönt att den värsta halkan försvunnit så vi kan öka på promenaderna dag för dag och ingen är gladare än Harry för den nyheten.


Märta-Mai fick tag på traktens största pinne. Alla pinnar är väl dolda under snöns så man får ta det som bjuds.


Någonting är fel med den här bilden – en kortbent Welsh Corgi leder loppet före två snabba Whippet. Jag tror Harry har tjuvstartat och att Märta-Mai var längst bort när jag gjorde en kollektiv inkallning för ett gäng små barn som drogs i pulka av sina glada mammor närmade sig. Jag såg för mig mina hundar springa fram i full fart och nyfiket nosa på dom små barnen. Vill helst inte  vara orsak till att någon blir hundrädd för hela livet. Jag behövde inte vara orolig för barnen precis för dom gick ur pulkorna och rusade fram mot mina hundar i stället. Dessbättre är jag 100% säker på att mina hundar är snälla mot barn så mötet blev mycket positivt för alla parter.

onsdag 12 januari 2011

Vackert men sorgligt

Begravning av Olles kamrat H skedde i Hoppets kapell i Lilla Aska i Linköping. Jag och husse var där. Det kändes bra att ta adjö av H som arbetade och umgicks med Olle och följde honom och oss under hela Olles sjukdom. H orkade inte gå på Olles begravning för det var för ledsamt och nu är också H död. Plötsligt och oväntat avslutades hans liv alldeles för tidigt.

Jag är helt slut efter denna känslosamma dag – så många roliga och sorgliga minnen och möten – så vacker ceremoni i kapellet där flera av Olles och Hs vänner samlades och tog avsked.


I maj är det 10 år sedan Olle blev sjuk och dog 4,5 månader senare. Vår vackraste, speciella lilla pojke som bara blev 24 år. På kortet är han en skolpojke på 9 år.

Märta-Mai kommer och klättrar med framtassarna på min rygg när jag sitter vid datorn – en medkännande lite vovve är hon eller vill hon bara ha uppmärksamhet? Ingen vet men kärleksfull är hon i sina försök att få mig att gå ifrån bloggandet. Nu ska jag skoja lite med hundarna som kommit lite i skymundan idag.

lördag 8 januari 2011

Min nya lilla whippet – Kajenn


Igår fick jag denna fina whippet av min fina vän Mari i Linköping. Husse blev lite tyst när jag sa att jag fått en whippet av Mari innan han fick se den lilla nya av tenn som jag döpt till Kajenn. 


En extremt liten och söt liten figur är hon.


Kajenn är fint gjord tycker jag med det rätta whippet-utrycket. Hon kommer från en tennsmedja i Gränna  som säljer tennmodeller av över 100 olika hundraser – se mera på: www.kajenstenn.se 


…men vad händer här då? När jag fotograferar Kajenn vid fönstret tycker Märta-Mai att hon vill se vad jag ser. Attans lilla hoppjerka!! Jag får skylla mig själv för jag lyfter upp MM på bordet ibland för att just träna att stå på bord och låta sig bli undersökt.