lördag 17 november 2012

Våga vägra golf…

…och det står jag för. Golfbanan på landet är som bäst den här tiden, på vintern och tidig vår när den ligger öde. Ett hundparadis i dess rätta bemärkelse. Stora öppna ytor och fantastiskt underlag för snabba tassar!


Märta-Mai i bunkern.



Vajjan kliar hakan.



Harry hamnade i det skitiga diket som skiljer skogen från golfbanan.



"Men fy Harry så du ser ut! Vet du inte konsekvenserna av att bada i lera? Det blir duschen när du kommer hem bara så du vet!"



Tantolga missade hoppet över diket vilket husse så påpassligt fångade på bild.



Vackra Violet (för tillfället sur som ättika på grund av löp) poserar fint på klippan.



Oj vad det gick undan för dom springglada.



Uppsamling inför hemgång genom skogen igen.



Nedanför klipporna är det populärt att prova sin fiskelycka. Vättern-röding och lax är hett. Folk reser hit från när och fjärran varje lördag och söndag. Allehanda redskap bär dom med sig till sina favoritplatser och jag har till och med sett fiskare bära med sig jaktgevär på axeln när dom kommer. Antar att dom inte använder det till fisket…om dom använder det till att decimera hare-beståndet så vill jag helst inte veta det men…………!


4 kommentarer:

  1. Fick just ett samtal från min mor....som just träffat dig på klassträffen!!!! Tänk vad världen är liten ibland, du och min mamma är gamla klasskamrater! Ha det gott!

    SvaraRadera
  2. Inte klokt vilket sammanträffande! Jag kopplade jag ihop er direkt och naturligtvis var det genom att hon berättade om sin dotters whippet och jag var tvungen att fråga om den hunden heter Scilla och resten är historia. Vi får höras! Kram på er alla från tanten Olga

    SvaraRadera
  3. Haha men Harry! Vilken lortgris. Och vad himla nöjd han ser ut där i lerdiket ;) Kan tänka mig han inte var lika nöjd när han kom hem o fick duscha!

    SvaraRadera
  4. Alldeles rätt Maya! Inte blev han så glad inte men ren! Ha det gott!

    SvaraRadera