lördag 30 oktober 2010

Värmande höstdag

Kvällar i stugan den här årstiden är kusligt svart. Kvällsrundan med hundarna sker i ficklampans och pannlampans sken. I går kväll hördes en smäll under huset. Så kraftig att soffan skakade. Det var tur att vi inte satt och såg på något ruskigt på TV samtidigt – då hade vi blivit rädda. Vid närmare undersökning idag på morgonen kunde vi konstatera att det var en ytterkruka av koppar som fallit i trappan under huset. 

Jag räfsade löv på förmiddagen innan vi gav oss iväg på långpromenad med vovvarna, lunchmackor, fikatermos, frukt, kakor och godis (inget GI här inte) nerpackad i den gamla ryggsäcken.


Nöjd med mig själv och räfsningen poserar jag på verandan. Alltmedan Märta-Mai gjort en halvnelson på Harry och Vajjan lite fint undrar när vi ska ut på vandring. Matsäcken är klar så vad väntar vi på?


Idag tog vi vandringsleden förbi ön vi paddlade till för några veckor sedan. Den böjda stocken ser ut som ett sjöodjur på väg att dyka ner i djupet.


Öns norra udde


Tre sorters pålägg att välja på idag; a) renkött, b) kallrökt lax och c) lufttorkad skinka. Gissa mackorna på mackbilderna 1, 2 och 3.



Vi lämnar stambordet bakom oss för att ta vägen över golfbanan hem.


Golfsäsongen är över så vi låter alla fyra hundarna röja runt på "greenerna", se upp!!


Hundarna flög över bron så kameran hann inte med. Jag lovar vi har alla hundar hemma och tre av dom ligger utdrällda i soffan, husse relaxar på sängen med Harry på vakt nedanför och själv sitter jag vid bloggen och brasan sprakar i spisen och Vättern brusar utanför fönstret medan solen närmar sig horisonten mer och mer. När solen går ner blir det svart igen men nu är det bedövande vackert ute ett par minuter till för solen har nått ner till vattenytan.







3 kommentarer:

  1. Jag blir i stort sett alltid lika förundrad när jag besöker din blogg: Vilken helt fantastisk natur som verkar omge er! Ren och skär skönhet! Måste vara helt ljuvlig att ha sådana omgivningar att promenera i... (Och du får naturligtvis ta åt dig ära av tt dina foton uppenbarligen lyckas förmedla all denna skönhet.)
    Vänliga hälsningar från Carin!

    SvaraRadera
  2. Vackra hösten...:-)) jag gillar den när den visar sig från sin färggranna sida med klar, hög luft och blå himmel. Blåsten och regnet kan man dock vara utan..Tänk våra "gula", speciella barn Violet och Corre blir snart 7 år!! - åren går..
    Kramar till er
    Åsa, Robert och alla hundarna

    SvaraRadera
  3. Naturen ger mig inspiration det finns inget som överträffar den tycker jag. Ja Carin Vättern är en fantastisk sjö och det är en ynnest att bo nära den.

    Åsa…ja nog är dom speciella Corre och Violet. Dom är skrattretande lika både i utseende och sätt. Violet har vilat från tävlingar i år men nu är hon på gång igen så nästa år då hon är 7 då kommer hon igen och med sällskap med Märta-Mai. Kram till dig och alla hundar och Robert förstås. En puss på nosen till Corre från syrran

    SvaraRadera