lördag 22 december 2012

Hundar på skaren

En tur till landet i strålande solsken för en stund. Vi kollade till huset och vandrade i skarsnö ner till vår lilla hamn och skogsstigen – puh så jobbigt för tanten men hundarna var glada. Harry sprang lös i skogen och skaren höll så han tog sig fram lätt.


Hamnen idag i vinterskrud…



…och solen bryter igenom molnen.



Harry krafsar fram godsaker under snön…



…och Märta-Mai söker efter något som ligger djupt fördolt…



…och Violet scannar av den andra sidan båtrampen…



…undras vad det är där nere…



…vad söker du Märta-Mai tycks Vajjan undra…



…aha, en pinne som sitter fast-kilad…



…Märta-Mai har givit upp kampen att få loss pinnen…



…men ger sig på en ny pinne…



…få se nu då – åhej……åhej……



…där fick hon den och riskerar genast att förlora den till Harry som har förhållit sig avvaktande…



…Vajjan vill också ha en pinne men nu vill matte vandra vidare in i skogen och vi tar vägen förbi vår badklippa…



…kyligt på höjden…



… en fiskebåt är ute…



…och där nere till höger brukar vi bada men det dröjer nog åtta månader till det är varmt i vattnet igen.



Det var tungt att ta sig fram i skogen där ingen gått före oss men när vi kom fram till golfbanan bedömde jag att skaren höll för ett whippet-rejs. Ovanpå skaren låg ett tunt lager nysnö så lite grepp fick dom när dom stack iväg som två röda prickar. Jag blev lite orolig för det dröjde nästan 10 minuter innan jag såg dom igen. Många tankar flyger genom hjärnan och det värsta skulle vara om dom hade fått upp någon hare eller rådjur.




Harry undrar vart dom tog vägen.



Här kommer dom tillbaka i full fart men Märta-Mai kommer efter och verkar springa lite ojämnt. Jaha, tänkte jag nu har det hänt något…



…men nej då. Jag tittade igenom töserna och dom var helt oskadda – inga sår men jag tror att Märta-Mai har sladdat och sträckt sig men det gick över innan vi anträdde återfärden. Jag orkade inte spåra mera så vi tog oss i våra gamla spår tillbaka till huset och bilen. En härlig tur i Guds fria natur – och vi njöt som tokar alla fyra. När vi skulle åka hem kom Kajsa och Pompe som hade varit i sin stuga och kollat mus-fällorna. Det är tydligen ett mus-år i år men än så länge har inte vi haft någon mus inne.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar