Jag skyller på förkylningen. I förrgår fyllde Tantolgas blogg ett år. Jag hade tänkt skriva ettårsjubileum idag. Ja nog är jag mosig alltid. Den här veckan har jag ställt in allt roligt (Eranos som jag längtat så till och högläsningen på äldreboendet där jag läser varannan torsdag för en grupp pigga åldringar där medelåldern är 90 år.) och bara kravlat mig ut på promenader. Hundarna drar iväg med mig så vi har klarat långpromenader både idag och igår men i måndags kände jag för första gången av mina snart 11 år med whippet att det hade varit skönt med promenadhjälp. Hundarna är lika vana vid sina långisar varje dag som med sina egna hjärtslag och andning. En dag utan långis är en förlorad dag. Min blogg är en ny rytm i mitt liv som hjärtslag också fast ibland med dubbelslag och ett eller annat överhoppat slag.
Dagens bilder kommer här:
En liten pinne är ingen pinne tycker Violet.
Det går bra att fixa en bättre pinne själv.
Så här ska det se ut.
Märta-Mai fick också tag på en lagom stor pinne att kuta runt med.
Här kommer dom med varsin idealpinne.
Tjolahej!
Tjolahopp!
Tjolahoppsansa!
Tjolahej!
"Tjola……Vad gör ni på bryggan tjejer?"
"Ummmm……Vilket gott vatten!"
"Ta pinnen igen Vajjan!"
Greta gillar nosning hellre än springning.
Krya på dej Olga. Håller med att det blir konstigt om man inte går en långis varje dag med sina hundar.Det blir som det fattas nå.
SvaraRaderajättefina bilder som vanligt. härligt att se att hundarna trivs så bra tillsammans-
ha det så bra
Katarina
vi såg dej allt igår med ett golvtorkningsskaft i handen,så nu hoppas jag förkylningen avtagit. jag var nu tvungen att ta fram dammsugaren för att inte komma för långt efter i renhollningen här på gatan.din blogg livar upp livet för mej, jag är tacksam för att du tar dej tid att dela med dej. Anna på Blomstergatan
SvaraRaderaHej Katarina! Det är alltid roligt att höra från dig. Ja min förkylning går väl mot det bättre men än är jag inte helt bra. Idag gick jag i alla fall en långis med hundarna i skogen. Tydligen något jag alltid orkar. Tur att hundarna styr ibland annars hade jag nog vänt hemåt tidigare.
SvaraRaderaJaha golvmopp och dammsugare åkte fram. Det var dags att sanera efter kvinnolägret. Männen skulle ju komma hem och jag vill avlägsna alla spår efter 3 veckors löp. Tvätta alla textilier i alla hundsängar, ta bort skynken från möbler och lägga fintäcken och finlakan i sängarna igen. Mycket tvätt blir det när hundarna tillåts vara överallt. Nu är varje hörn sanerat men oj vad trött och svettig jag blev. Tanten var tvungen att ta en dusch och sanera sig själv efteråt. När jag var klar meddelades det från manslägret att dom ville åka till stugan i stället. Nåja då är det fint på måndag när Harry flyttar hem igen. Kul att du uppskattar min blogg Anna. Ha det! Tantolga